9 feb. 2012

Till Seglora: Det är detta vi vill försvara

Seglora Smedja har annonserat att de ska ha ett halvdagsseminarium om "Religionskritikens bakgator". "Bakgrunden är de hätska debatter som förs i medierna om slöjan i offentligheten, omskärelsen av pojkar, muhammedkarikatyrer mm." Seglora har uppenbarligen bestämt sig för att gå fullt ut med Klein/Gerle/Rosenberg-approachen: stämplar man religionskritik som främlingsfientlighet i det offentliga rummet tillräckligt många gånger så kanske man slipper få sin tro ifrågasatt.

Affischen "Human Rights
in Iran" av  Sajad Asadi.
Aldrig i livet. För det är mycket som står på spel, inte bara rätten för flickor att slippa bli beslöjade, rätten för spädbarn att slippa bli märkta med en religiös tillhörighet, eller rätten för konstnärer att fritt få uttrycka sina åsikter. Debatten grundar sig i en konflikt mellan individen och gruppen. Har vissa grupper rätt att påtvinga åsikter, beteenden och kroppslig märkning på individer som inte omfattar dessa åsikter? Vårt svar är ett klart och tydligt nej - individer har grundläggande rätt att få bestämma över sina egna liv.

Det är detta vi vill försvara:

Artikel 1
Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.

Artikel 2
Var och en är berättigad till alla de rättigheter och friheter som uttalas i denna förklaring utan åtskillnad av något slag, såsom på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt. Ingen åtskillnad får heller göras på grund av den politiska, rättsliga eller internationella status som råder i det land eller det område som en person tillhör, vare sig detta land eller område är oberoende, står under förvaltarskap, är icke-självstyrande eller är underkastat någon annan begränsning av sin suveränitet.

Artikel 3
Var och en har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet.

Artikel 4
Ingen får hållas i slaveri eller träldom; slaveri och slavhandel i alla dess former skall vara förbjudna.

Artikel 5
Ingen får utsättas för tortyr eller grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.

Artikel 6
Var och en har rätt att överallt erkännas som en person i lagens mening.

Artikel 7
Alla är lika inför lagen och är berättigade till samma skydd av lagen utan diskriminering av något slag. Alla är berättigade till samma skydd mot alla former av diskriminering som strider mot denna förklaring och mot varje anstiftan till sådan diskriminering.

Artikel 8
Var och en har rätt till verksam hjälp från sitt lands nationella domstolar mot handlingar som kränker hans eller hennes grundläggande rättigheter enligt lag eller författning.

Artikel 9
Ingen får godtyckligt anhållas, hållas fängslad eller landsförvisas.

Artikel 10
Var och en är på samma villkor berättigad till en rättvis och offentlig förhandling vid en oberoende och opartisk domstol vid prövningen av hans eller hennes rättigheter och skyldigheter och av varje anklagelse om brott mot honom eller henne.

Artikel 11
1. Var och en som är anklagad för brott har rätt att betraktas som oskyldig till dess att hans eller hennes skuld lagligen har fastställts vid en offentlig rättegång, där personen åtnjuter alla rättssäkerhetsgarantier som behövs för hans eller hennes försvar.
2. Ingen får fällas till ansvar för en gärning eller underlåtenhet som inte utgjorde ett brott enligt nationell eller internationell lag vid den tidpunkt då den begicks. Det får inte heller utmätas strängare straff än vad som var tillämpligt vid den tidpunkt brottet begicks.

Artikel 12
Ingen får utsättas för godtyckligt ingripande i fråga om privatliv, familj, hem eller korrespondens och inte heller för angrepp på sin heder eller sitt anseende. Var och en har rätt till lagens skydd mot sådana ingripanden och angrepp.

Artikel 13
1. Var och en har rätt att fritt förflytta sig och välja bostadsort inom varje stats gränser.
2. Var och en har rätt att lämna varje land, även sitt eget, och att återvända till sitt land.

Artikel 14
1. Var och en har rätt att i andra länder söka och åtnjuta asyl från förföljelse.
2. Denna rätt får inte åberopas vid rättsliga åtgärder som genuint grundas på icke-politiska brott eller på gärningar som strider mot Förenta nationernas ändamål och grundsatser.

Artikel 15
1. Var och en har rätt till en nationalitet.
2. Ingen får godtyckligt fråntas sin nationalitet eller nekas rätten att ändra nationalitet.

Artikel 16
1. Fullvuxna män och kvinnor har rätt att utan någon inskränkning med avseende på ras, nationalitet eller religion ingå äktenskap och bilda familj. Män och kvinnor skall ha samma rättigheter i fråga om äktenskaps ingående, under äktenskapet och vid dess upplösning.
2. Äktenskap får endast ingås med de blivande makarnas fria och fulla samtycke.
3. Familjen är den naturliga och grundläggande enheten i samhället och har rätt till samhällets och statens skydd.

Artikel 17
1. Var och en har rätt att äga egendom, både enskilt och tillsammans med andra.
2. Ingen får godtyckligt fråntas sin egendom.

Artikel 18
Var och en har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rätt innefattar frihet att byta religion och trosuppfattning och att, ensam eller i gemenskap med andra, offentligen eller enskilt, utöva sin religion eller trosuppfattning genom undervisning, andaktsutövning, gudstjänst och religiösa sedvänjor.

Artikel 19
Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan ingripande hysa åsikter samt söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser.

Artikel 20
1. Var och en har rätt till frihet i fråga om fredliga möten och sammanslutningar.
2. Ingen får tvingas att tillhöra en sammanslutning.

Artikel 21
1. Var och en har rätt att delta i sitt lands styre, direkt eller genom fritt valda ombud.
2. Var och en har rätt till lika tillträde till offentlig tjänst i sitt land.
3. Folkets vilja skall utgöra grundvalen för statsmakternas myndighet. Folkviljan skall uttryckas i periodiska och verkliga val, som skall genomföras med tillämpning av allmän och lika rösträtt och hemlig röstning eller ett likvärdigt fritt röstförfarande.

Artikel 22
Var och en har, i egenskap av samhällsmedlem, rätt till social trygghet, och är berättigad till att de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter som krävs för hävdandet av hans eller hennes människovärde och utvecklingen av hans eller hennes personlighet, förverkligas genom nationella åtgärder och mellanfolkligt samarbete i enlighet med varje stats organisation och resurser.

Artikel 23
1. Var och en har rätt till arbete, fritt val av sysselsättning, rättvisa och tillfredsställande arbetsförhållanden samt till skydd mot arbetslöshet.
2. Var och en har utan diskriminering rätt till lika lön för lika arbete.
3. Var och en som arbetar har rätt till en rättvis och tillfredsställande ersättning som ger honom eller henne och hans eller hennes familj en människovärdig tillvaro och som vid behov kan kompletteras med andra medel för socialt skydd.
4. Var och en har rätt att bilda och ansluta sig till fackföreningar för att värna sina intressen.

Artikel 24
Var och en har rätt till vila och fritid, innefattande skälig begränsning av arbetstiden samt regelbunden betald ledighet.

Artikel 25
1. Var och en har rätt till en levnadsstandard tillräcklig för den egna och familjens hälsa och välbefinnande, inklusive mat, kläder, bostad, hälsovård och nödvändiga sociala tjänster samt rätt till trygghet i händelse av arbetslöshet, sjukdom, invaliditet, makas eller makes död, ålderdom eller annan förlust av försörjning under omständigheter utanför hans eller hennes kontroll.
2. Mödrar och barn är berättigade till särskild omvårdnad och hjälp. Alla barn skall åtnjuta samma sociala skydd, vare sig de är födda inom eller utom äktenskapet.

Artikel 26
1. Var och en har rätt till utbildning. Utbildningen skall vara kostnadsfri, åtminstone på de elementära och grundläggande stadierna. Den elementära utbildningen skall vara obligatorisk. Yrkesutbildning och teknisk utbildning skall vara tillgänglig för alla. Den högre utbildningen skall vara öppen för alla med hänsyn till deras förmåga.
2. Utbildningen skall syfta till att utveckla personligheten till fullo och till att stärka respekten för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Utbildningen skall också främja förståelse, tolerans och vänskap mellan alla nationer, rasgrupper och religiösa grupper samt främja Förenta nationernas verksamhet för fredens bevarande.
3. Rätten att välja utbildning för barnen tillkommer i första hand deras föräldrar.

Artikel 27
1. Var och en har rätt att fritt delta i samhällets kulturella liv, att njuta av konst samt att få ta del av vetenskapens framsteg och dess förmåner.
2. Var och en har rätt till skydd för de ideella och materiella intressen som härrör från vetenskapliga, litterära och konstnärliga verk till vilka han eller hon är upphovsman.

Artikel 28
Var och en har rätt till ett socialt och internationellt system där de rättigheter och friheter som behandlas i denna förklaring till fullo kan förverkligas.

Artikel 29
1. Var och en har plikter mot samhället, i vilket den fria och fullständiga utvecklingen av hans eller hennes personlighet ensamt är möjlig.
2. Vid utövandet av sina rättigheter och friheter får en person endast underkastas sådana inskränkningar som har fastställts i lag och enbart i syfte att trygga tillbörlig hänsyn till och respekt för andras rättigheter och friheter samt för att tillgodose ett demokratiskt samhälles berättigade krav på moral, allmän ordning och allmän välfärd.
3. Dessa rättigheter och friheter får inte utövas på ett sätt som är oförenligt med Förenta nationernas ändamål och grundsatser.

Artikel 30
Ingenting i denna förklaring får tolkas som att det innebär en rätt för en stat, en grupp eller en enskild person att ägna sig åt en verksamhet eller att utföra en handling som syftar till att omintetgöra någon av de rättigheter eller friheter som anges i förklaringen

20 kommentarer:

Anders Bergdahl sa...

Bra tack.. några frågor man hoppas de tar upp att de mest hätska inläggen i debatten skett av personer som är för manlig könsstympning.
Varför är det OK med manlig men inte kvinnlig könsstympning?
Varför är det OK att Vilks är mordhotat??

Hoppas dessa frågor tas upp?

Mattias sa...

Det finns ett behov av en inomkyrklig debatt som inte hamnar i sandlådan hela tiden. Detta är en allvarlig fråga och förtjänar tid för ordentlig eftertanke istället för bara artiklar i olika medier. Diskussionen vinklas mot enskilda debattörer, och då försvinner möjligheten till ett reflekterande samtal som bär framåt.

Detta är dessutom en komplicerad fråga, där olika artiklar i deklarationen ställs mot varandra. Som en kyrka som ska göra teologi för samtiden finns det all anledning att inventera teologi och ställningstaganden i en atmosfär där frågorna faktiskt får ta tid och inte måste basuneras ut med en debattartikels självsäkerhet.

Jag hade nog snarare väntat mig att Humanisterna skulle gilla detta initiativ, eftersom det ju handlar om att vi tar frågan på allvar och vill jobba vidare med den - men givetvis utifrån vår egen utgångspunkt. Hammars fråga om vägledning i denna fråga är inte irrelevant, när rättigheter ställs mot varandra och kyrkan med sin antisemitiska bakgrund har att söka sig en väg framåt.

Anders Bergdahl,
vad har Vilks alls med detta att göra?

Omskärelse kan givetvis beskrivas som ett slags stympning av könet. Samtidigt är det svårt att tänka sig en värre omskrivning för omskärelse än just "könsstympning". Bara för att orden man använder är korrekta innebär inte det att man är helt oskyldig till nivån debatten slutligen hamnar på, när man konsekvent använder så värdeladdade ord.

Anders Bergdahl sa...

Hade inte Irving svarat???

Jo detta med Vilks.. detta skiver ju smedjan:
"muhammedkarikatyrer" och ofta får man ju höra att Vilks får skylla sig själv och han anklagas också för rasism. DOCK borde vi tydligt förvara ALLAS rätt att ha en synpunkt. Och tydliggöra att mordhota en person ALLTID, alltid, alltid är fel..

Tyvärr finns de debattörer, ofta med religiösa kopplingar, som antyder att religionskritiker "rör sig nära det bruna" och att religionen av någon outgrundlig anledning är en sorts ideologier som berättigar mordhot och brott mod barnkonventionen.
Jag hoppas Smedjan hjälper till och markerar mot dessa obehagliga tendenser.. inte återigen sopar detta under mattan

Mattias sa...

Hej Anders,
jo visst svarade jag. Men inlägget bara försvann. Märkligt. Klistrar in mitt svar igen.

Det finns ett behov av en inomkyrklig debatt som inte hamnar i sandlådan hela tiden. Detta är en allvarlig fråga och förtjänar tid för ordentlig eftertanke istället för bara artiklar i olika medier. Diskussionen vinklas mot enskilda debattörer, och då försvinner möjligheten till ett reflekterande samtal som bär framåt.

Detta är dessutom en komplicerad fråga, där olika artiklar i deklarationen ställs mot varandra. Som en kyrka som ska göra teologi för samtiden finns det all anledning att inventera teologi och ställningstaganden i en atmosfär där frågorna faktiskt får ta tid och inte måste basuneras ut med en debattartikels självsäkerhet.

Jag hade nog snarare väntat mig att Humanisterna skulle gilla detta initiativ, eftersom det ju handlar om att vi tar frågan på allvar och vill jobba vidare med den - men givetvis utifrån vår egen utgångspunkt. Hammars fråga om vägledning i denna fråga är inte irrelevant, när rättigheter ställs mot varandra och kyrkan med sin antisemitiska bakgrund har att söka sig en väg framåt.

Anders Bergdahl,
vad har Vilks alls med detta att göra?

Omskärelse kan givetvis beskrivas som ett slags stympning av könet. Samtidigt är det svårt att tänka sig en värre omskrivning för omskärelse än just "könsstympning". Bara för att orden man använder är korrekta innebär inte det att man är helt oskyldig till nivån debatten slutligen hamnar på, när man konsekvent använder så värdeladdade ord.

Mattias sa...

För att besvara din tanke om Vilks, Anders...

Seglora smedja har aldrig försvarat eller på annat vis stöttat dem som yttrat mordhot mot Vilks, även om han själv givetvis har försökt få det till det (i SVT Debatt, minns ej exakt när). Därför ser jag inte riktigt varför vi ska förväntas uttala oss i frågan om dödshoten, annat än att vi givetvis kan instämma om att dödshot är beklagliga och otrevliga. Sådana har ju återkommande riktats även mot oss, oftast mot Helle.

Mattias sa...

Sedan är det givetvis två vitt skilda ting att kritisera någons åsikter och att försöka tysta personen i fråga, alltså mena att personen inte har rätt att uttrycka dem.

Jag har alltid kritiserat Vilks installationer, men aldrig hans rätt att uppföra dem. Om Vilks syns med ledande sverigedemokrater sätter det hans religionskritik i ett nytt sammanhang, menar jag. Och det är viktigt att också värna den sunda, progressiva religionskritiken från att kapas av högerkrafter (liksom de så ofta blir plötsliga kvinnosakskämpar så fort det är en utomeuropé som begår våldet).

Ulf Gustafsson sa...

Mattias I,

Om detta seminarium öppnar upp för en diskussion inom kyrkan så inte bara handlar om att smutskasta eller misstänkliggöra de som tycker annorlunda, så är det jättebra.

Titeln på seminariet och likriktiningen i åsikter hos de deltagare jag känner till, gör att mina förväntningar är små.

När jag läste om det på er hemsida kommer Bengt Ohlsson formulering, i ett angränsande ämne, upp:
"Om något vittnar det om hur ödslig den politiska åsiktsfloran har blivit inom kulturvärlden. Det är liksom: vänster, vänster, vänster – Jimmie Åkesson."

Religionskritikens bakgator - man undrar hur Ni ni skulle beskriva debatten på bakgatorna, då debatten på Avenyn (media) får epitetet hätsk.

Anders Bergdahl sa...

Tja man skulle ju tydligt kunna säga att Vilks har rätten att måla precis vad han vill utan att bli mordhotad.
Att vi vill ha ett samhälle där ingen blir misstänkliggjord och kallad nazist när man ifrågasätter en religiös tradition.
Att det FINNS ett dilemma där religös tradition kolliderar med barnets rätt och att det faktiskt måste erkännas att det är ett problem.
Traditionsförespråkarna har generellt inte ens erkänna att de finns ett dilemma utan genast gett sig på personerna som visar på dilemmat och inte med ett ord vad jag sätt diskuterat problemet.
Här har kyrkan ett problem och det är bra att det diskuteras.

Mattias sa...

Anders och Ulf,

utan att placera skuld någon särskild stans är det min erfarenhet att det inte går att föra nyanserad debatt själv om inte debattmotståndaren är villig att göra detsamma.

Personer som ofta utmålas som onyanserade i debatten är så långt jag sett hittills i de allra flesta fall tänkande individer som lyssnar till goda argument, så länge det går att skapa ett tryggt utrymme för reflektionen.

Trygghet är inte detsamma som likriktning i åsikter och tankar. Lätt givetvis för en utomstående att föreställa sig detta, liksom så ofta händer när det blivit en infekterad debatt. Den bilden har vi nog alla fallit offer för, från tid till annan. Jag kan givetvis inte säga mer än vad jag redan gjort, men just diskussionen med Humanisterna står inte på något vis högt på dagordningen under arrangemanget.

Anders Bergdahl sa...

Men vad ämnar detta arrangemang till?

Ska man sitta där och tala om hur elaka en del humanister är som sätter barnets rätt i första rummet?

Vad ända in skogen är syftet att sätta sig i ett slutet rum och tala illa om religionskritiker i stället för dialog?

Varför denna obskyra rubrik?
Varför inga religionskritiska röster?

ÄR inte detta en ytterligare manifestaion när men pratat OM några inte MED dem.
ÄR det inte just här vi har problemet, vi pratar OM varandra och konstruerar på det sättet motsättningar och gruppidentiteter.

Men är inte just detta religionens natur, att skapa gruppidentitet, att skilja sig från de som inte tror som man själv gör?

Åter verkar seglora smedja och teologerna i SVK markera sin ovilja att bemöta och hantera religionskritik.. Det var bättre på Jeffners tid...

Mattias sa...

Anders,

arrangemanget syftar till att ta ett samlat grepp om en komplicerad fråga där det inte ännu finns någon uttalad policy. En sådan behöver komma till, men du måste väl också se varför en policy gärna ska förankras hos dem som är engagerade i frågan, inte bara hamras fram från ett toppskikt?

> Ska man sitta där och tala om hur elaka en del humanister är som sätter barnets rätt i första rummet?

Nej, givetvis inte. Som jag nämnde i förra inlägget är det lätt hänt att tro sådant om sina meningsmotståndare, men Humanisterna är inte något aktuellt ämne för dagen.

> Vad ända in skogen är syftet att sätta sig i ett slutet rum och tala illa om religionskritiker i stället för dialog?

"Dialog" har förts i en månads tid på debattsidor, bloggar, forum, etc. Den dialogen är väldigt låst och leder ingenvart i dagsläget. Viktigt därför att mötas och diskutera i ett sammanhang som inte förgiftas av det tråkiga debattklimatet.

> Varför denna obskyra rubrik?
Varför inga religionskritiska röster?

De religionskritiska rösterna har sina forum och de har bemötts i olika former, av olika debattörer. Vill ni skapa ett forum för dialog i dessa frågor så finns det säkert kyrkliga företrädare som vill delta. Men vi har inte något särskilt ansvar att vara dem som bjuder in till ett seminarium i en fråga som Humanisterna var först med att lyfta fram.

SvK bär ett antisemitiskt arv som måste tas på största allvar. Humanisterna som är en yngre och framför allt mer sammanhållen organisation har kanske inte fullt insett varför det är en fråga som väcker starka känslor. SvK är en GIGANTISK organisation med en lång historia, och ingen har total överblick. Det innebär att kyrkan MÅSTE skynda långsamt, för att inte spela eventuella rasistiska krafter ute i de egna leden rätt i händerna. "Religionskritikens baksida" handlar om precis detta.

> ÄR det inte just här vi har problemet, vi pratar OM varandra och konstruerar på det sättet motsättningar och gruppidentiteter.

Som sagt, Humanisterna ligger inte särskilt högt upp på dagordningen. Viktigare att diskutera teologi, kyrkans historia i frågan, men också hur de inomkyrkliga rösterna ser ut. Givetvis finns också ett bekymmer med de gränszoner där religionskritik övergår i islamofobi och antisemitism. Sådana krafter har blivit explicita i omskärelsedebatten på olika håll. Engagerade företrädare från trossamfunden behöver diskutera också detta och hitta stöd för att hantera detta, både inom och utanför kyrkan.

> Men är inte just detta religionens natur, att skapa gruppidentitet, att skilja sig från de som inte tror som man själv gör?

Knappast ett religiöst särdrag, utan en vanlig mänsklig företeelse. Vill du tolka en seminariedag om omskärelse och religionskritik som separatism så är du välkommen att göra det. Ska jag då tolka alla Humanisternas egna träffar som separatistiska också? Det verkar överilat.

> Åter verkar seglora smedja och teologerna i SVK markera sin ovilja att bemöta och hantera religionskritik.. Det var bättre på Jeffners tid...

Har vi i Seglora smedja gjort något annat än bemött religionskritik? När då?

Åter: Viktigt att skilja på sund religionskritik (vilket även vi själva bedriver) och osund sådan (med rasistiska/auktoritära förtecken).

Anders Bergdahl sa...

Men i just ämnet omskärelse så har det väl enbart varit humanister och medlemmar i SVK som varit mot omskärelse och Borg och Sturmarks artiklar ser jag i ingen kritik av religion som sådan. Däremot kritik av en tradition som utövas av en del anhängare till de abrahamitiska religionerna.. Man konstaterat endast att vissa traditioner som av en del betraktas som religiösa strider mot barnens rätt.
OK det är bra att SvK tar hänsyn till sitt arv och diskuterar hur man ska förhålla sig.
Men varför då inte ha en annan rubrik!!
Vad menar ni med "Religionskritikens bakgator"?? Det låter ju som om nu vill diskutera de icke religösas kritik av religion inte religionskritik i form av teologi.
Eller är teologin "Religionskritikens bakgator"
Jag förtår om SvK vill diskutera hur hänsynslöst präster hoppar på varandra på nätet.. men vad har det med "Religionskritikens bakgator" att göra.
Jag förstår om SvK behöver förhålla sig till, som en ökänt präst skulle säga, "bruna" förflutna. För att inte tala om Katolikernas behov att att göra om med fascismen. Denna inom religiösa kritik välkomnas..

Kanske kunde ni också enas om att stödja Vilks och andras rätt till yttrandefrihet.. det vore ett framsteg..

En lite annan fråga, hur kan det komma sig att teologi och ETIK undervisas på samma institution, vad sjutton har dessa ämnen för koppling? Etiken borde kanske ha större plats med tanke på kyrkans historia...

Ulf Gustafsson sa...

Mattias I,

Tack för förtydliganden. Ni har säkert goda avsikter med seminariet. Hoppas dock att du förstår att kritiken av ert ordval.

Ulf Gustafsson sa...

Jag förstår nu lite mer efter att kommunicerar med Helle Klein om en insändare i Kyrkans tidning om omskärelse:
http://www.kyrkanstidning.se/debatt/omskarelse-likvardigt-med-dop#comments

Uppenbarligen anser Helle Klein att prästen Helena Edlund, som har försvarat Annika Borgs åsikt om omskärelse, har ett förnära samröre med SD:
https://twitter.com/#!/HelleKlein/status/167917402879836160

De föreligger uppenbart inomkyrkliga motsättningar som behöver ventileras. I detta seminarium är det dock troligt att varken Annika Borg eller Helena Edlund deltar.

Mattias sa...

Edlund tog bara nyligen bort blåsippan från sin FB-bild. Hon deltog för SD:s räkning i Almedalen. Hon är vän med hela det ledande skiktet inom SD. Hur andra har uttryckt sig om henne i omskärelsefrågan får var och en googla själva. Fastän Humanisterna hyser antipatier mot Gerle kan jag ändå hoppas att det sätter hennes anmälda uttalande i ett nytt perspektiv. I vilket fall har religionskritiken bakgator inom kyrkan. De måste hanteras, och den frågan måste lyftas från en infekterad individnivå.

l_johan_k sa...

Enligt min favoritblogg "göder ni lögner, fördomar och förakt".

l_johan_k sa...

Ni organiserar er även "kring ingenting".

Underligt att kristna extremister har så svårt att lära sig skillnaden mellan "ateism" och "humanism".

Är de bara korkade eller medvetet illvilliga?

Erik M sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Anders Bergdahl sa...

Ok jag förstår om det känns som ett problem att en präst med sympatier åt SD hållet kritiserar andra religioner.
Dock så kvarstår ju faktum att det FINNS en konflikt mellan barnets rätt och den religiösa traditionen med omskärelse.
Även dopet kan faktiskt ifråga sättas, denna tradition borde ändras så att barnets är kristet ända till dess det i mer mogen ålder väljer att bekräfta detta genom konfirmation, i annat fall bär barnet vara fritt från sitt ok..

l_johan_k sa...

En kommentar angående en länk:

Jag kan inte se några fel i att göra "reklam" för "Alltid yrvaken". Den ger ett ansikte åt den katolska extremismen och kan bara öka medlemsantalet i Humanisterna.

Jag använder den så fort tillfälle ges.

 
Religion Blogg listad på Bloggtoppen.se