27 sep. 2012

EU vacklar om yttrandefrihet

För en vecka sedan skrev EU:s utrikesförvaltning under ett uttalande om fred och tolerans, tillsammans med Islamiska konferensorganisationen, Arabförbundet och Afrikanska unionen. Uttalandet var en respons på de våldsamma oroligheter som spridits över Islamvärlden senaste tiden. EU:s aggerande fr nu välbehövlig kritik av Magus Norell i SvD - Obegripligt att inte EU står upp för yttrandefriheten:
Det är också rimligt att fråga sig med vilken rätt EU:s utrikesförvaltning tar sig an att dela säng med organisationer som OIC och arabförbundet, när dessa organisationer i över ett decennium gjort sitt bästa för att inskränka yttrandefriheten (och de flesta andra mänskliga rättigheter också), inte bara i sina egna islamiska länder utan också i resten av världen. Sedan 1999 har till exempel OIC i FN drivit frågan om att kriminalisera kritik av all religion och kräva ”respekt” för alla religioner och profeter. Att odemokratiska och auktoritära länder som samlas i OIC och arabförbundet kräver inskränkningar i grundläggande rättigheter överallt är kanske inte så konstigt. Och med tanke på den grundläggande koppling mellan religion och politik som islamiska länder har så svårt att hantera är det naturligt att regimerna i dessa länder driver en sådan fråga. 
Men att det demokratiska EU viker ner sig och gör en helpudel tillsammans med länderna i OIC som så länge förtryckt andra religiösa traditioner än den egna, är högst osmakligt. Ingen seriös bedömare kan rimligen ta uttalanden som: ”We share a profound respect for all religions. We are united in our belief in the fundamental importance of religious freedom and tolerance. We condemn any advocacy of religious hatred that constitutes incitement to hostility and violence”, på minsta allvar när de kommer från länderna i OIC och arabförbundet. Tvärtom har dessa länders regimer mer på sina samveten än många andra när det gäller övergrepp av religiös art. Att de skriver under på uttalanden som de dagligen bryter mot lämnar en sur eftersmak. Och att EU blir delaktig i en sådan hycklande dans bådar inte gott för den framtida roll EU säger sig vilja ha i utrikespolitiken. 
[...] 
Det tragiska är ju att sådana uttalanden som detta gemensamma upprop inte bara misslyckas med att begränsa våldet. Det snarast förvärrar möjligheterna att stärka det fria ordet och främja den frihet och demokrati som måste ligga till grund för all sann religionsdiskussion. Det är den enda rätt man inte har i en demokrati; rättigheten att inte bli kränkt.
Någon som inte vacklar är Dilsa Demirbag-Sten som i dagens DN behandlar samma ämne - Alla ska ha rätten att förolämpa religioner i en demokrati - och avslutar sin krönika:
Jag vill hävda att de flesta troende vill ha en sekulär stat som skyddar religionsfriheten men även rätten att inte tro på någon gud. Kampen står inte mellan troende och icke-troende utan mellan dem som vill värna demokratiska fri- och rättigheter för alla och dem som vill instifta lagar mot blasfemi och ta oss tillbaka till medeltiden. 
Till sist. Du som nu börjar författa ytterligare ett mejl där du önskar mig hemvist på varmare breddgrader – ryt på bara! Utan yttrandefrihet hade du inte kunnat framföra dina tillmälen. Tacka din lyckliga stjärna för att du bor i det sekulära Sverige.

8 kommentarer:

Björn Bäckström sa...

Vad har varit Sveriges officiella medverkan i EU:s utrikesförvaltning i denna fråga? Någon?

Nils sa...

Det blir en något kluven situation. Vi försöker försvara de ”riktiga” muslimerna – den tysta majoriteten – medan organisationer som OIC utnyttjar situationen för att flytta fram sina positioner.

I själva verket finns det antagligen skäl att misstänka att även om de tar avstånd från våldet, att en stor del av den ”tysta majoriteten” ger sitt tysta stöd till upploppsmakarna för att de står upp för profeten.

Ulf Gustafsson sa...

Björn,

Uttalandet kommer "EU:s utrikesminister", en position som det diskuterades mycket om för något år sedan när den skulle införas.

Sverige har gett stöd till att rollen finns och även stött valet av nuvarande chef Cathrine Ashton. Men något aktiv roll i just detta uttalande tror jag inte Sverige tagit.

Nils,

Jag tror inte på dina antaganden, endast lösta spekulationer. Flera muslimer har uttalat sig om att våld är emot Muhammeds principer. De som är tysta kan lika gärna stödja denna ståndpunkt.

Nils sa...

Ulf,

"Flera muslimer har uttalat sig om att våld är emot Muhammeds principer."

"Flera muslimer", det var ju skönt att höra, nu känner jag mig trygg i att muslimer verkligen repekterar yttrandefrihet.

Menar du fler än upploppsmakarna? Eller menar du Tariq Ramadan vars tal med dubbla tungor grundligt påvisats i en bok?

Thommy M. Malmström sa...

Emellanåt tycker jag mig se en hel del sanning i talesättet "Qui tacet, consentit (Den som tiger samtycker)". Men oftast är väl folk i gemen bara ointresserade och lata? Antagligen är en påse chips och Let's dance lagom även för en sekulariserad muslim på Rosengård.

Ulf Gustafsson sa...

Nils,

Antalet är inte det väsentliga och situationen är olika i de länder där upploppen sker och i västvälden.

Man kan undra om de som deltog i upploppen hade en egen åsikt i frågan eller bara reagerade utifrån sina religiösa ledares åsikter.

De jag tänkte på var de muslimer i västvärlden som uttalats sig mot våld, t.ex. http://www.newsmill.se/artikel/2012/09/22/profeten-muhammad-hade-aldrig-anv-nt-v-ld-mot-h-cklare

Nils sa...

Ulf,

de vet lika väl som jag att för varje vers i koranen som uppmanar till fred kan man hitta en vers som uppmanar till krig.

Vad uttolkarna säger har noll värde. Verkligheten har företräde.

Ulf Gustafsson sa...

Nils,

Ja, men min invändning här handlade från början om hur du tolkade verkligheten - "vad den tysta majoriteten tycker" - utifrån ett bristfälligt underlag. Jag visade bara på att bilden är motstridig och inte entydig.

 
Religion Blogg listad på Bloggtoppen.se