11 feb. 2013

A Universe if for Free



Ibland låter fysik och New Age oroväckande lika, tycker ni inte? Undrar hur många missförstånd det går att extrahera ur den här filmsnutten.

13 kommentarer:

Björn Bäckström sa...

Om ingenting har potential att bli någonting är då ingenting verkligen inte någonting? Kan någonting med potential vara ingenting?

Om man splittar ingenting i en plus och en minushalva får man då två någonting? Slår man ihop de två någontingen får man igen ett ingenting? ;-)

Eric Wadenius sa...

Om ingenting är verkligen ingenting så finns det ju inte någonting som hindrar ingenting från att bilda någonting, typ ett Universum...

:D

Björn Bäckström sa...

Eric W

:-)

Men om ingentinget har potential att bli ett någonting (eller två!) så är ju närvaron av potentialen i ingentinget någonting.

Ingenting är verkligen alltså inte ingenting...utan någonting!

Seriöst: Men hur fan ligger det till egentligen?

Patrik Lindenfors sa...

Min kommentar på detta är förstås

Eric Wadenius sa...

Björn,

-"Ingenting är verkligen alltså inte ingenting...utan någonting!"

Nej, ingenting är varken ingenting eller någonting för ingenting kan inte vara. Ingenting är aldrig vilket betyder att det alltid är någonting.

Antingen är någonting eller så är ingenting, men vi har ju precis visat att ingenting inte kan vara. Någonting är därför nödvändigt och måste vara.

Lennart W sa...

Populärvetenskap...

När det gäller universums totala energi är det minst sagt tricky business. Problemet är energin i själva gravitationsfältet. För t.ex. elektriska och magneteiska fält är det inte svårt för en lokal observatör, det är bara kvadrera och multiplicera med konstanter så har man energitätheten. Men gravitationsfältet är relativt på ett lite nasty sätt, beroende observatör och vilka koordinater som används, och verkar inte gå lokalisera. Dvs hur mycket finns här och hur mycket finns där? ETT av alla sätt som finns att definiera på ger iaf det här eleganta resultatet, och eftersom skönhet = sanning (eller nåt), så är det väl sant då..

Bra från Wikipedia, i stigande komplexitet:

Gravitational energy/General relativity (6 rader...)

Mass in general relativity, (längre, några enklare formler, men populär nivå)

Landau–Lifshitz pseudotensor (hög teknisk nivå, men det är sånt där man får grisa ned händerna med i den här frågan)

Lennart W sa...

Det vore verkligen inte för mycket begärt av Hawking, Kaki, Krauss, m.fl. om de iaf kunde nämna att det fortfarande faktiskt är lite osäkert hur man ens ska definiera den totala massan. Att de bara sopar den frågan under mattan i populärvetenskapliga sammanhang är lurendrejeri.

Andra länken ovan var visst inte på så populär nivå ändå, bara ganska formelfri. Det kanske viktigaste att ta till sig är inledningen, om att det finns många möjliga definitioner, och att den totala massan ibland (dvs för vissa rumtidsgeometrier som inte nödvändigtvis behöver påminna om vårt universum) inte ens går att definiera.

Det är inte heller svårt att ge exempel på rumtidsgeometrier där den totala massan är större än noll (iaf enligt ADM och Bondi-definitionerna, men jag misstänker att det också gäller LL-definitionen), dvs ett universum där man har ett oändligt stort tomrum ("asymptotiacally flat") utanför ett ändligt antal galaxer (i motsats till i Big Bang..).

Lennart W sa...

Har nyligen läst ut Krauss bok, "a universe from nothing". Faktiskt bättre än väntat, och han tar även upp lite om att både definitionen och beräkningen av universums totala massa fortfarande är ett iaf delvis öppet problem. (Och har även med en ganska snygg populärvetenskaplig förklaring till varför den totala energin bör vara noll för iaf en viss typ av universa.)

Han har också med ganska många funderingar om vad "ingenting" egentligen ska stå för, och diskuterar mer än en lösning på det, t.ex. (a) ingen massa, (b) ingen massa och inget rum, (c) ingen massa, inget rum, och inga givna naturlagar. Däremot har hans "ingenting" potential (via kvantfysik, multiversum, etc) till allt som kan ingå i "någonting", och han försvarar hett denna idé mot att "ingenting" bara skulle vara samma som "i avsaknad av ALLT". Precis som allt annat är "ingenting" något som ytterst handlar om empiri!

Lite kort bok kanske, bara 200 sidor, men han får ju med mycket ändå, inte minst om finetuningproblemet i anslutning till den mörka energin tolkad som vakuumenergi, och den tänkbara strängteoretiska lösningen (Susskinds, fast det säger han inte) med ett multiversum. Det som jag ffa har EMOT boken är nog sådant som många Humanister tvärtom skulle uppskatta den mest för: dvs allt detta hackande på religion i tid och otid, och referenserna till de goda vännerna Hitchens och Dawkins (D har även skrivit ett lyriskt efterord - lite pinsamt imho att jämföra Krauss verk med Darwins "on the origin of species").

Dvs stark köp och läsrek för Humanister. Detta är också en bättre bok än Mlodinow och Hawkings "the grand design" som har samma målgrupp, om man nu bara vill läsa en av dem.

För oss andra som hellre läser böcker om vetenskap för att vetenskap i sig faktiskt är intressant, finns det bättre och fylligare alternativ, t.ex. "the cosmic landscape" av Susskind (som för all del också är ateist, men utan att det blir huvudnumret bara för det).

Ulf Gustafsson sa...

Lennart W,

Kul och intressant kommentar till boken. Blir lite sugan att läsa den nu. Trodde den skulle få ett sämre vetenskapligt betyg.

Jag skall lyssna till Krauss när han kommer till Stockholm 18:e mars. Förväntar mig då en viss halleluja-stämning "Gud är död".

Lennart W sa...

Patrik L, ska du inte "moderera" bort allt jag har skrivit här? Inte en enda av kommentarerna handlar ju om bloggpostningens tema, dvs om "Ibland låter fysik och New Age oroväckande lika, tycker ni inte? Undrar hur många missförstånd det går att extrahera ur den här filmsnutten."

Börjar bli jävligt sur på ditt klippande. Testa iaf någon gång att fråga först ifall DU inte förstår relevansen i en kommentar, pga dina begränsningar eller hang ups på något eller vad det nu kan vara.

Lennart W sa...

Ulf: tack för tipset.

Patrik Lindenfors sa...

Lennart,
Jag förstår inte relevansen av din senaste kommentar till mig. Vad har den med bloggpostens ämne att göra? (Som är universums begynnelse.)

Lennart W sa...

Läste nyligen ut Parallel worlds av Kaku från 2005. Jag är inte sååå positiv till boken, men är iaf tacksam för hans hänvisningar till fascinerande sf-böcker, och som jag har läst för länge sen och nu vill kolla upp igen: Starmaker av Olaf Stapledon, The gods themselves av Isaac Asimov, och Tau zero av Poul Anderson. Att hänvisa till sf är nog ganska passande när han skriver om hur "vi" ska överleva den dag när alla stjärnor har slocknat, och som lösning spekulerar om sk maskhål (som i filmen Interstellar), men nu istället till andra universa. Spekulativt, men nog ändå något så när inom vad andra inom main stream forskning också spekulerar om, t ex den nu Nobelprisaktuelle Kip Thorne (som ju och var vetenskaplig konsult till Interstellar, och som faktiskt även själv drev på för att det öht skulle bli någon film).

Men hur noga är han egentligen med fakta? På två ställen i boken påstår han att man på medeltiden trodde att jorden var platt. Men detta är ju en myt. En myt som iaf enl den här länken kan skyllas på antikatolsk propaganda:
https://en.m.wikipedia.org/wiki/Myth_of_the_flat_Earth

Ang sf förresten har nyheten om Oumuamua även gjort mig sugen på att läsa om Rama-böckerna av Arthur C Clarke.
https://apod.nasa.gov/apod/ap171122.html

 
Religion Blogg listad på Bloggtoppen.se