29 maj 2013

Barns religions- och livsåskådningsfrihet behöver stärkas

Radioprogrammet Barnen i P1 belyser i en serie om fyra delar barns frihet att välja sin religion, deras religionsfrihet. I det andra avsnittet, som sändes förra fredagen, får vi möta Paula (10 år) som tillhör det kristna Adventistsamfundet i Rimbo. Paula har en klubb med en kompis för att vara nära Gud, i den ber de för att en död man skall komma till himmelen. För henne är Bibeln en historieberättelse och hon har svårt att placera in dinosaurierna i den berättelsen, "ett mysterium". Paula önskar hennes familj vore ännu mera kristen. Hon "känner en tjej som har bön och bibelstudier varje dag hemma. - Det skulle vara jätteskönt att ha det så, säger hon och suckar lite. Men man får vara glad för det man har."

Det är en svår nöt att knäcka i vilken utsträckning staten och samhället skall tolerera att föräldrar präglar en specifik livsåskådning eller ideologi på sina barn. Självklart har föräldrarna rätten att ta med sina barn in i de sammanhang de själva ingår - kulturella högtider, föreningssammankomster, familje- och samfundsritualer - så länge det inte skadar barnen. (Vad som skadar är dock inte lätt att vara överens om i dessa frågor.)

Samtidigt har staten vissa behov för att den form av "det goda samhället" staten står för skall kunna finnas. I ett fritt, demokratiskt och öppet samhälle bör människor fatta individuella och välinformerade beslut. Detta kräver kunskap och viss individuell självständighet. Indoktrinering i en specifik lära eller en avskärmning från det övriga samhället motverkar detta och är något staten bör kunna sätta gränser för.

Barns religions- och livsåskådningsfrihet handlar både om rätten att få tillhör föräldrarnas livsåskådning, men också om rätten att inte behöva följa sina föräldrars val av livåskådning. För att staten och samhället skall säkerställa dessa rättigheter ges här förslag på fyra åtgärder.

- Samfund och livsåskådningsorganisationer bör inte acceptera barn under en viss ålder som medlemmar. Barn måste själva vara med och fatta beslut om sitt medlemskap och för detta krävs kunskap och en viss intellektuell utveckling, vilken först uppnås i tonåren. Förbundet Humanisterna har 16 år som minimiålder för medlemskap.

- I skolan bör barn från olika livsåskådningstraditioner mötas och skolan i sig bör vara neutral i frågan om livsåskådningar. Där igenom får de barn vars föräldrar nästa uteslutande umgås inom ett samfund möjlighet att träffa barn från andra livsåskådningstraditioner, vilket motverkar att barn tror att de lever i det enda rättfärdiga sammanhanget. För att vi skall få ett tolerant samhälle är det också viktigt att barn från majoritetstraditionen lär känna barn som tillhör livsåskådningsminoriteter.

- Föräldrar bör lära sina barn att ifrågasätta auktoriteter och tänka kritiskt. För barn till föräldrar som själv saknar denna förmåga eller medvetet avstår att förmedla den till sina barn, är det viktigt att skolan är bra på att förmedla dessa färdigheter. De är helt avgörande för att barn skall kunna göra välinformerade val, så som val av livsåskådning, när de blir äldre.

- Slutligen finns det barn som utsätts för kraftfull indoktrinering under sin uppväxt. De kan vara i en uppväxt i en auktoritär familj eller inom en sekt. Barns hjärnor är formbara och i extrema fall kan detta vara psykisk misshandel. Något som kraftigt begränsar barnets intellektuella förmåga senare i livet. Staten bör behandla detta som andra former av barnmisshandel.

4 kommentarer:

Kjell Sundberg, Kalmarhumanisterna sa...

Psykisk misshandel låter starkt.
Hur långt ska staten tillåtas expandera?
Jag har nyligen läst Råstams bok "Fallet Quick". Den ger en tankeställare. Psykiatri och rättsstaten kan vara en livsfarlig kombination.
Viktigast är väl rigorös kontroll av religiösa friskolor.
Som EU-medlemmar kan vi tydligen inte skrota dem.

Lennart Widlund sa...

Bra Kjell. Det finns märkligt nog fortfarande en övertro på den goda staten parat med en stark skepsis och misstro mot allt privat och småskaligt.

Fast det där om EU lät ju nästan lite lite populistiskt.
;-)

Ulf Gustafsson sa...

Kjell S,

Tror inte det finns juridiska hinder för att sluta finansiera religiösa friskolor med skattemedel. Den religiösa utbildning som Europa konversionen skyddar kan utföras utanför den allmänna skolan.

Att döma för psykisk misshandel är redan straffbart (alltså ingen expansion av staten), men rättsväsendet har svårt att föra det till domslut. (Det behövs kunskap och bättre utredningsmetoder.) Kanske hindras detta av föreställningar om att det är mindre allvarligt än blåmärken och att "religionsfriheten" ge ett visst skydd åt brottslingarna.

Lokatt sa...

Jag lyssnade till programmet. Illamåendet sitter i än. Religiösa friskolor- varför får de finnas?

Om jag vill starta en friskola som har som profil att hylla Heliga Igelkottar - får jag göra det då? Om inte, varför? Är det för att ingen har sett heliga igelkottar.? Men jag VET ju att de finns! Och får jag hålla på ett tag så vet alla mina elever det också.

 
Religion Blogg listad på Bloggtoppen.se