8 maj 2013

Människans kulturella förmågor äldre än 170 000 år

Idag publiceras en forskningsrapport som jag varit delaktig i där vi daterat människans kulturella förmågor till att vara äldre än 170 000 år. Andra har tidigare gjort samma datering utifrån enstaka observationer, men vi hoppas att med vår genomgång och metodik sätta punkt för debatten (förutom att arkeologer verkar ha väldigt svårt för den typen av resonemang vi använder - evolutionär metodik och matematiska modeller - men vi får väl se).

(En detalj: trots att vi bara säger "vi vet inte" angående Neandertalarnas kulturella förmågor tror jag det är det som kommer få störst uppmärksamhet...)


Människans kulturella förmågor äldre än 170 000 år

Forskare vid Stockholms universitet har använt evolutionsbiologisk metodik och med hjälp av observationer från genetik, paleoantropologi, arkeologi och lingvistik kunnat fastställa att människans förmåga att utveckla kultur måste vara äldre än 170 000 år. De sätter därmed punkt för en långdragen debatt om åldern på människans unika kognition. Debatten har handlat om huruvida människans förmåga till kultur uppkom så sent som för 40 000 år sedan, vilket är dateringen av de äldsta kulturlämningarna i Europa, eller om människans kulturella förmågor uppstod långt tidigare.

– En orsak till att debatten dragit ut på tiden är att arkeologer, av förklarliga skäl, inte gärna daterar förmågor kopplade till en viss teknologi som äldre än de äldsta fynden av teknologin, men evolutionsbiologisk metodik gör det möjligt att dra slutsatsen att de förmågor som krävs för kulturutveckling måste vara äldre än de första fynden i Europa, säger Kerstin Lidén, professor i arkeologi och en av forskarna.

– Grundresonemanget är egentligen väldigt enkelt. Vi kan inte datera förmågan att lösa Rubiks kub genom att titta på när Rubiks kub uppfanns. Då vi vet att människor från alla världens hörn kan lära sig läsa och skriva måste dessa förmågor antingen uppstått i samband med att vår art uppstod eller senare. De kan inte ha uppstått efter vår arts uppkomst om det inte finns några senare tecken på att deras genetiska grund har spritt sig till alla världens hörn, säger docent Johan Lind, biolog, som har lett studien.

Det är ett av resultaten som betyder att människans kulturella förmågor måste ha uppstått tidigare än för 170 000 år sedan – förmågorna måste ha uppkommit innan den anatomiskt moderna människan första gången splittrades upp i olika grupper.

Slump och populationsstorlek påverkar kulturell evolution
Men detta leder i sin tur till ytterligare en gåta. Om människans kulturella förmågor är 170 000 år gamla, varför uppstod inte till exempel jordbruk förrän för 12 000 år sedan och skriftspråk förrän för 5 600 år sedan? Denna eftersläpning förklaras förmodligen av att avancerad kultur kan ta lång tid att utvecklas. Genom matematiska modeller illustreras hur evolutionen av kultur påverkas av både slump och populationsstorlek.

– Finns det inte tillräckligt många människor glöms kunskap helt enkelt bort för fort. Det krävs en viss kritisk storlek på gruppen för att kulturell utveckling ska vara möjlig, säger Stefano Ghirlanda, en av forskarna bakom studien, och professor i psykologi vid Brooklyn College, New York.

En spännande konsekvens av resultaten är att man inte kan utesluta att samma förmågor kan vara långt äldre. Kanske hade Neandertalare samma förmåga till kulturutveckling som oss.

– Man har hittat många fynd som är lika för människor och Neandertalare, men vi kan i dagens läge inte definitivt avgöra frågan, säger Kerstin Lidén.

Resultaten presenteras i artikeln ”Dating human cultural capacity using phylogenetic principles” i den vetenskapliga tidskriften Scientific Reports. Länk till artikeln:
http://www.nature.com/srep/2013/130507/srep01785/full/srep01785.html

Om Centrum för evolutionär kulturforskning
Evolutionär kulturforskning är ett växande tvärvetenskapligt forskningsfält. I Sverige finns ämnet representerat vid Centrum för evolutionär kulturforskning, Stockholms universitet. Där arbetar bland annat biologer, matematiker, statsvetare, historiker, antropologer, arkeologer, lingvister, sociologer och psykologer för att tillsammans försöka förstå kulturförändring. Centret startades 2007 av biologen Magnus Enquist och historikern Arne Jarrick.

För ytterligare information
Johan Lind, docent i etologi vid Centrum för evolutionär kulturforskning, Stockholms universitet, tfn 08-16 27 47, e-post johan.lind@zoologi.su.se
Kerstin Lidén, professor i arkeologi vid Arkeologiska forskningslaboratoriet, Stockholms universitet, tfn 08-16 29 48, e-post kerstin.liden@arklab.su.se

16 kommentarer:

Björn Bäckström sa...

Varför kan man inte använda jämförelser mellan chimpanser och den förhistoriska människan för att approximativt fastställa kulturens ursprung (definierat som tillverkning och användande av verktyg)?

I Kunskapskanalen visades i går ett program om Jane Goodall där en chimpans modifierade en gren till att bli en pinne som den sedan fiskade upp termiter med. Kultur!

Jämför sedan dagens chimpansutseende med de förhistoriska människornas; Lucy & Co som sägs vara ett par miljoner år gamla.

Om dessa funna skallar visar ett "modernare" utseende än dagens chimpanshuvuden är det väl tillåtet att anta att t.ex., Lucy åtminstone också fiskade med verktyg?

Vid mera avancerade kulturyttringar är det väl rimligt att anta att hjärnkapaciteten för dessa uppstod minst för lika länge sedan som det moderna utseendet av homo sapiens uppstod? Från när är första fyndet av homo sapiens? Då fanns kapacitet redan för internet och vår intelligenta blogg!!

För det är väl ingen som tror att inte utseendet spelar någon roll? Eller storleken och höjden på pannbenet?

Lätt som en plätt att skriva kulturhistoria!


Björn Bäckström sa...

Finns det för övrigt några fynd av homo sapiens som pekar på att hjärnvolym och struktur har utvecklas mot större och bättre sådana under den tidsrymd som gått sedan äldsta fyndet som otvetydigt är en sapiens?

Med andra ord har homo sapiens fått större och större kognitiv förmåga under årtusendena på grund av omedveten/medveten selektiv avel? Skulle då vara förklaringen för sent skriftspråk och inte populationens ringa storlek?

Björn Bäckström sa...

Och Patrik L. Du behöver inte bevärdiga dig. Men Kristian G kanske: Några synpunkter?

Lokatt sa...

I ett teveprogram har jag sett en kråkfågel använda en pinne som verktyg. För att nå en godbit plockade han upp pinnen och använde den på ett ganska avancerat sätt. Minns inte detaljerna nu, men när forskaren försvårade experimentet för kråkan kunde den "tänka ut" och verkställa en ny lösning på godisproblemet.
- Jag tror det var så att han måste hämta en ny pinne för att peta fram pinne nummer ett, som var längre än pinne nummer två, och som var den pinne som skulle kunna nå målet.
Jag minns att jag satt och gapade.

Björn Bäckström sa...

Lokatt 2013-05-08 11:16

Antingen får vi begränsa "kultur" eller måste vi anse att också kråkfåglar är kulturella varelser.

För övrigt: Min kusin påtalar att tiden för skriftspråkets införande sammanfaller med jordens ålder enligt kreationisterna...

Lokatt sa...

Snart kommer vi att fatta att djur kan tänka och känna på ett sätt som vi inte förstått.
Mina små guppifiskar lever sedan två veckor i ett posttraumatiskt chocktillstånd. De hade blivit alldeles för många så jag skänkte bort nästan allihop genom gratissajten "Bjussa". Men de få som blev kvar rör sig knappt - Alla vännerna, nästan hela stimmet är plötsligt borta! Hanarna uppvaktar inte honorna längre, inga ungar föds. När jag matar dem simmar ingen fram till min hand, så som de gjorde förr. De brukade låta sig smekas över ryggen, men inte nu. De är deprimerade!

Kristian Grönqvist sa...

Intressanta funderingar. Men det råder naturligtvis stora problem med definitionen av kultur.
Är tex inlärd stenyxtillverkning kultur? Är eldstäder?
Självfallet.
Och sedan hanteringen av andra REDSKAP. Pinnar som fångstredskap används av både däggdjur och fåglar? Då blir plötsligt begreppet utsträckt långt i tiden.
Kommunikation har vi inte särskilt bestämda datum för, möjligen talorganets, men det behöver inte vara kulturens vagga.

Personligen är jag av uppfattningen att kultur sträcker sin mycket längre tillbaka än så här, men jag kan ju inte påstå det.

Däremot tycker jag om all forskning på området och ju längre bakåt man kommer, desto nöjdare blir jag med resultatet, eftersom all medveten inlärning enligt mitt förmenande är kultur.
Men det bör sägas att det bara är lilla jags åsikt.

Björn Bäckström sa...

"Grundresonemanget är egentligen väldigt enkelt. Vi kan inte datera förmågan att lösa Rubiks kub genom att titta på när Rubiks kub uppfanns."

Nej, men vi kan datera förmågan att göra stenyxor genom att hitta och datera den första stenyxan.

Varför finns det anledning att tro att även det första "kulturuttrycket" har föregåtts av en förmåga som hållits dormant? Är det inte så att de förmågor som finns pockar på utlevnad? Att vi inte gick direkt från "färdig homo sapiens hjärna" till datorer bevisar väl inte att den första stenyxan inte var just en produkt av den nya förmågan? Jag håller på arkeologerna! Leta mera stenyxor och termitpinnar där man hittar fossiler! Och kom ihåg att en naken neandertalare som drunknat i floden kanske slängde yxan för att försöka rädda sig. Det vill säga att om det finns en metod att datera stenyxor behöver vi inte hitta neandertalaren tillsammans.

Patrik Lindenfors sa...

Om ni verkligen är intresserade vad vi har att säga så länkar jag alltså till artikeln i blogginlägget.

Kultur definieras av oss som "egenskaper och färdigheter som kan ärvas icke-genetiskt". I princip handlar det om sådant som går att lära sig av andra, men också om artefakter, byggnader, läror och vad det nu kan vara.

Det finns ett stort antal djur som har sådana här förmågor, att lära sig av andra, schimpanser är det solklara exemplet, men även många andra apor, kråkfåglar (de är fantastiska!), valar och så vidare. Det är inget ovanligt.

Det människor har, som inga djur har, är förmågan till kumulativ kultur, dvs att använda kulturell kunskap för att skapa ny kulturell kunskap och på så sätt bygga upp hela kulturella system. Frågan vi försöker svara på är när den här färdigheten dyker upp. Man kan inte se på stenyxor, för de uppkommer extremt tidigt och fortsätter sedan finnas i princip oförändrade i flera hundratusentals år (lite beroende på vad för stenverktyg man talar om). Det är inget tecken på kulturutveckling. När kommer den färdigheten?

Det är här vi har tittat på uppkomsten av olika evidens (läs artikeln!) och jämfört dessa med den första uppsplittringen i olika människogrupper. Utifrån detta kan vi datera de förmågor som krävs för kumulativ kultur som varandes äldre än 170 000 år. Det förekommer ingen substantiell förändring av hjärnans storlek under den tidsrymden.

Varför exploderar då inte kulturutvecklingen på en gång? Det är här vi tagit hjälp av matematiska modeller och kan på så sätt visa att det krävs ett visst antal människor för att en komplex kultur ska kunna upprätthållas. Paradexemplet på vad som händer annars är Tasmanierna, som isolerades från resten av mänskligheten och glömde bort massa kunskap vi vet att de hade tidigare - till exempel hur man gör upp eld.

Björn Bäckström sa...

Intressant artikel. Jag har en egen teori! ;-)

Populationsökningar möjliggjorde kultursprången genom ackumulering av idéer och innovationer. Rätt.

Men det var en enda innovation (en kulturyttring!) och dess första tillämpningar under en tusenårsperiod som möjliggjorde folkökningen:

Keramiktillverkningen Bränd lera!

Med kokkärl ökade tillgången på tillgängliga födoämnen dramatiskt. Befolkningen kunde växa, uppfinnarna blev totalt fler, och bollen var i rullning.

Men naturligtvis var förmågan till kulturtänk med från början. Men inte förrän elden kompletterades med kokkärl beträddes vägen till datorerna. För c:a 40 mille sedan!

Kristian sa...

Så hur långt tillbaka finns det belägg för begravningsritualer?

Patrik Lindenfors sa...

Bra om begravningar: http://www.archaeologyuk.org/ba/ba66/feat1.shtml

arne andersson sa...

Synd att man inte är 22 istället för 62...
Då hade jag hoppat in på detta forskningsområde.

Ty här har man lösningen till många frågor....

Nåväl, själv undrar jag hur man får med det sexuella i arters utveckling. Skillnaden mellan Neanderthalatr och Homo sapiens verkar bara vara en sexuell skillnad, inte intelektuell...

Därmed kan ju mycket väl korsning skett, men inte så mycket då det troligen krävt speciella förutsättningar, som att en neandertalarkvinna levt i en homo-miljö....

Finns sådana funderingar?

Björn Bäckström sa...

BBM 2013-05-08 15:42

Citerar och kommenterar mig själv!

"Men naturligtvis var förmågan till kulturtänk med från början. Men inte förrän elden kompletterades med kokkärl beträddes vägen till datorerna. För c:a 40 mille sedan!"


Ångrar mig! Förmågan till "kulturtänk" utvecklades sakta under årtusendena. Först för 40 tusen år sedan var hjärnan utvecklad tillräckligt för lerkärlstillverkning. Jag tror att även om homo sapiens till det yttre (kraniets storlek etc.) har sett likadan ut i 200 000 år så har mjukdelarna inuti (veckningarna) sakta utvecklats. Alltså har arkeologerna rätt, Patrik L % Co fel ;-)


Björn Bäckström sa...

Och ja! Homo sapiens och neandertalarna blandade sina respektive gener. H Sapiens visserligen dominant i kraft av höge antal. Men fortfarande kan man se tydliga neandertaldrag hos enskilda individer då och då. Kan inte bara vara egna H Sapiens mutationer!

Kristian Grönqvist sa...

Beträffande genetisk blandning sitter Svante Pääbo på Max Planckinstitutet på det mesta av värde. Googla.

 
Religion Blogg listad på Bloggtoppen.se