Spaghettimonstret ännu inget godkänd högre makt i Norge

Camilla Elverum, pastor i Det Hellige Flygende Spaghettimonsterets Kirke, har av landshövdingen i Oslo och Akershus fylke fått avslag på sin ansökan att registrera sin kyrka som trossamfund. Elverum har överklagat beslutet till norska kulturdepartementet.

Samfundet, som har 350 medlemmar i en facebookgrupp, anses inte uppfylla kravet på vad som är en religion. Vid beslutet hänvisas till en definition på religion, som tidigare använts vid liknande beslut i Norge och att Spaghettimonstrets kyrka saknar de nödvändiga kännetecknen i en trosbekännelse:

En bestämt förhållningssätt till den makt eller de makter som individer eller grupper anser bestämmer deras liv och öde. Gemensamt för alla religioner är att anhängarna förväntar sig en ödeskontrollerande makt långt bortom det mänskliga livet, och att de organiserar sina liv efter detta. Det bör också finnas vissa religiösa begrepp t.ex. det heliga, uppenbarelser, under, synd och offer.

Om nu Spaghettimonstrets anhängare verkligen önskar bli ett erkänt trossamfund, vore det enkelt att upprätta en trosbekännelse som uppfyller kraven i den norska regelverket. Det finns inget krav på att medlemmarna i samfundet verkligen tror på det som står i bekännelsen.

För att ta ett annat trossamfund, Svenska kyrkan. Hur många medlemmar tror verkligen på deras trosbekännelsen?

Vi tror på Gud Fader allsmäktig, himmelens och jordens skapare. 

Vi tror ock på Jesus Kristus, hans enfödde Son, vår Herre, vilken är avlad av den helige Ande, född av jungfrun Maria, [...]

Paranormala prispengar i miljonklass ingen vill ha?

Att James Randi och hans James Randi Educational Foundation sedan länge haft ett pris på en miljon dollar för den som kan bevisa ETT paranromalt fenomen, känner väl de flesta till.

Vad man glömmer är att det inte handlar ”bara” om en miljon dollar; flera skeptiksa föreningar jorden runt erbjuder olika prissummor för ett lyckat test av paranormala fenomen.

Här en lista:

(Källa: Wikipedia artikel List of prizes for evidence of the paranormal).

Notera att Förbundet Humanisternas pris Kristallkulan på SEK 100.000:- finns upptaget i listan.

ALLA dessa miljoner (och ska vi gissa ett eller ett par Nobelpris och skyhöga föredragsavrvoden etc) skulle en person få om denne kunde visa ETT ENDA paranormalt fenomen under kontrollerade former.

I stället åker de runt och har storseans i Säffle för kaffepengar.

Varför, kan man fråga?

Och vad säger då paranormalisterna? Jo, för att slippa göra tester för de den där ohederlia debatten man förväntar sig: Genom smutskastning och i detta fallet smutskasta James Randi allt man kan.

Det är en teknik som paranormalister använder sig ofta och gärna av för att ”tysta skeptiker”. Jag har själv råkat ut för synnerligen elaka herrar som försöker tysta mig genom att förtala mig allt de kan med lögner i olika bloggposter på nätet.

I Randis fall handlar det ofta om att ”Randi är en simpel trollkarl och har ingen vetenskaplig utbildning”. ”Det finns inga pengar som Randi utlovar”, ”Testerna är omöjliga att klara av” etc.

Ja, det stämmer att Randi inte har en forskarutbildning eller är vetenskapsman, men han är – som jag – trollkarl och har lättare att se olika tekniker som samvetslösa bedragare använder sig av för att lura andra människor att de har paranormala krafter. Han vet vad som krävs för att förvilla och lura en människa som inte känner till teknikerna. Sedan kallas experter (”riktiga” forskare/vetenskapsmän) i ämnena in vid behov.

Att den där en miljonen dollar inte existerar är också fel, vilket man kan t ex se här. Det är så enkelt att kolla upp om man vill göra en egen undersökning i USA då stiftelser, som JREF, har (vad jag förstår) öppna bokföringar.

Att det är omöjligt att klara en test? Ja, det stämmer. Det är omöjligt om man fuskar eller inte har några paranormala krafter. Annars designas testerna på enklast möjliga sätt: Säg vad du kan och säg vad du vill ha för resultat så testas du efter vad du säger att du kan. Mer om reglerna kan man läsa här, och det krävs en verkligt konspiratorisk hjärna för att kunna förvränga detta till något det inte är (men vi som förtalas av paranormalisterna vet att de har bra fantasi och hittar på bra).

I stället jobbas det stenhårt att sprida förtal om James Randi i alla led.. Det minsta påstådda mediet i Säffle förtalar Randi och vetenskapsmän och forskare gör det. Här är t ex Rupert Sheldrake, en brittisk biolog och parapsykolog, som kör med dessa förtalskampanjer i ett föredrag.

Well, pengarna finns där och många har försökt men, till dags datum, har INGEN klarat den enkla preliminära testen.

Tja, det är väl så att ”andra sidan” inte tillåter att ett bevis ska komma fram. Eller så beror det på något annat… Gissa vad?

Här kan du förresten läsa om när JREF gjorde ett offentligt test av danskan Connie Sonne, som påstår sig ha paranormala krafter, så du kan se hur en test går till..


Denna artikel publicerades först på bloggen John Houdi - En skeptisk vy 23 maj, 2013

Så sant som det är sagt

Otrohet och skepticism

Jag vill slå ett slag för föreställningen om en objektiv moral genom att upprepa frågan "vart är världen på väg?" som ställts om dejtingsiten Victoria Milan. Det är en sida där kontakter förmedlas - en dejtingsajt för folk som vill vara otrogna, och således en dejtingsajt vars själva syfte ligger i konflikt med vissa människors föreställning om hur man ska - eller framför allt inte ska - agera mot sin partner, vilket skapar reaktioner.

Givet att du tänker vara din partner trogen, har du möjlighet att välja att inte använda den tjänst som Victoria Milan erbjuder, och så långt är allt frid och fröjd. Men lite mer extroverta reaktioner på tjänsten i fråga, avslöjar att  många lever i förhållanden där varken förtroendet för partnern eller viljan att bryta upp är speciellt utmärkande. Och enligt siffror som publicerats av Expressen, anger en majoritet av männen och en majoritet av kvinnorna att de väljer otrohet istället för separation, för att de helt enkelt älskar sin partner. Det är inte förekomsten av Victoria Milan, utan förekomsten av fenomenet otrohet som tvingar dig att ta ställning. Victoria Milan är blott en påminnelse.

När tjänsten diskuteras på nätet används ganska starka ord. Det är "omoraliskt" och "helt sjukt". Jag kan inte avgöra om det är sjukt, men spontant känns hela konceptet ganska "sjukt", naturligtvis lite beroende på definition av ordet sjukt. Och omoraliskt är det definitivt, om man har en någorlunda normal moralisk uppfattning. Har vetenskapen något att säga om vad som är god moral, och vad som inte är det?

Sam Harris menar att det faktiskt kan vara så att vissa handlingar verkligen kan vara objektivt sämre än andra handlingar, men samtidigt finns det en ganska högljudd opinion inom skeptikerrörelsen som hävdar att detta inte är en vetenskaplig fråga alls. Just nu pågår en ganska hetsig debatt om moral inom skeptikerrörelsen, dels på grund av åsiktsinriktningen som kallar sig för Atheism Plus, som syftar till att koppla moraliska värderingar till den naturalistiska föreställningen att Gudar (och andra övernaturliga väsen) inte finns på riktigt, och dels för att den tongivande feministen Anita Sarkeesian använder pseudovetenskapliga argument för att styrka sina poänger.

Men visst är en värld med människor som har olika värderingar, olika moraliska uppfattningar och olika åsikter långt mer intressant än en värld där alla delar värderingar? Svenska Kyrkans argument om att skolavslutningar ska ske i kyrkan för att det är "vår kultur" är enkelspårig och befängd, men avvikande åsikter och uppfattningar är berikande och uppfriskande.

Därför vänder jag mig till er som vill stoppa Victoria Milan. Skillnaden i att ha god moral och i att moralisera handlar om doing or talking. En kvinna som var gift med en sexmissbrukare kommenterade uppgivet att Victoria Milan ger hennes man en spelfält som hon önskade att han inte hade, men sa också att när han inte hade Victoria Milan, så hade han något annat. Man kan inte bestämma över andra människor. Svenska Kyrkans osunda intresse för andras barn, Victoria Milans profitering på människors otrohet, och så vidare, är uttryck för att vi faktiskt har olika moraliska uppfattningar. Men det är hur vi agerar och vad vi gör, som säger något om vår moral, och konsekvenserna av vårt handlande som säger något om vår godhet.

Jag är mycket mer benägen att avfärda föreställningen om en objektiv moral när den legitimeras genom argument som bygger på att just moral inte kan ha evolverats - hjärnan, ögat, tunntarmen i all ära, men moral är något annat - än när den legitimeras med det betydligt enklare och mindre pretentiösa påståendet att vissa handlingar kanske helt enkelt är bättre eller sämre än andra. Det är ett påstående som kanske aldrig kan styrkas, men vad som kan styrkas beror inte bara på vad som är sant, det beror även på människans förmåga.

"Fred på jorden!"

’Peace upon earth!’ was said. 

We sing it, 

And pay a million priests to bring it. 

After two thousand years of mass 

We’ve got as far as poison-gas. 

Christmas: 1924 av Thomas Hardy

Den enda rimliga slutsatsen...?

"Kriminalisera barn- och tvångsäktenskap"

Eduardo Grutsky och Christer Sturmark skriver tillsammans med nio andra skribenter en debattartikel i Aftonbladet om att kriminalisera barn- och tvångsäktenskap. Nedan är de principer debattörerna önskar skall vägleda en nya lagstiftning som är på gång.

Vi som undertecknar den här artikeln vill att barn- och tvångsäktenskap ska kriminaliseras i Sverige. Vi kräver att alla lagar som gör det möjligt att beröva unga deras barndom och rätt att välja partner försvinner. Vi vänder oss särskilt mot den diskriminerande lagstiftning som gör det möjligt att på religiös, kulturell eller traditionell grund undan­ta vissa barn från det skydd som alla borde ha rätt till.
Följande principer måste vägleda det lagstiftningsarbete som nu pågår:

• Alla former av dispens­möjlighet för barnäktenskap måste tas bort.
• Fullmaktsäktenskap som ingås mot den ena eller båda parternas vilja ska underkännas.
• Äktenskap som ingåtts i utlandet där den ena eller båda parterna är minderåriga ska under­kännas.
• För­samlingar som viger eller medverkar till informella ceremonier för minderåriga bör fråntas sin vigselrätt och religiösa ledare och andra ansvariga åtalas för barnäktenskapsbrott.
• Skola, polis och sociala myndigheter måste samordna sitt arbete för att skydda unga som lever under hot att giftas bort.
• Äktenskapslagstiftningen är internationell vilket medför vissa utmaningar. Hänsyn till sedvänjor och lagstiftning i andra länder får dock inte vara överordnad skyddet för unga flickor och pojkar som bor i Sverige.

Fler sekulära i Storbritannien

One of the most mystifying aspects of recent governments' emphasis on religion as a source of individual and social values has been its total mismatch with reality.

Så inleds Andrew Copsons kommentar till de senaste undersökningen i Storbritannien om yngre (18-24 år) personers uppfattningar om religion och annat som påverkar dem. Mer än hälften av deltagarna i undersökningen säger att de är icke-religiösa, aldrig besöker en kyrka eller ett tempel, inte tror på Gud och att religiösa ledare inte har något inflytande i deras liv. Copson skriver också att undersökningen visar att dessa icke-religiösa personer inte saknar moral, utan istället är lika positiva till välgörenhets- och volontärarbete som religiösa. Det finns en tydlig trend bland britterna mot sekulära värderingar. Copson undrar när denna förändring skall ge avtryck i lagstiftningen.

There are no signs that these demographic changes are slowing down, and it seems likely that with the passage of time, support for these positions will continue to grow. We hope that this becomes increasingly reflected in public policy, just as it has with same-sex marriage.

Visdomsord

Änglabus

Det kristna kryphålet med Garfunkel & Oates

Garfunkel & Oates är en amerikansk humorduo från Los Angeles som består av Kate Micucci (Oates) och Riki Lindhome (Garfunkel).

Riki har man sett bland annat i Gilmore Girls, House, The Big Bang Theory och Kate i Scrubs med mera.

De har blivit kända för sitt oskuldsfulla utseende och roliga och fräcka musikvideos och sånger som ofta har religionskritiska texter. Ett exempel är deras senaste video du kan se ovan som handlar om amerikanska kristna flickor som förblir oskulder tills de blir gifta genom att i stället ha analsex. Kanske inte det mest kommersiella temat för två unga kvinnor och de sätter mycket riktigt kaffet i vrångstrupen hos många kristna i USA.

 Se fler videos på deras hemsida garfunkelandoates.com eller besök deras YouTube-kanal

Brain drain

"Vi kommer att dö och det gör oss till de lyckosamma"

Richard Dawkins läser ur sin bok Unweaving the Rainbow.

Lite ödmjukhet skulle vara på sin plats

Exit Exodus

Den kristna organisationen Exodus International har, efter 37 år, lagt ner sin verksamhet. Organisationen hade som syfte att "hjälpa" homosexuella kristna att leva ett gott kristet liv och förneka sin homosexualitet. Tillslut har de dock insett att de hade fel och att de gjort mer skada än nytta.

Det är bra att de tar detta steg. Nu är det bara att hoppas att andra kristna organisationer, speciellt Katolska kyrkan, också förstår den skada de gör i denna fråga.
 

Dumt

Vad är problemet med islam idag?

"Problemet med islam idag är vi muslimer", så inleder Irshad Manji utfrågningen av henne på Al Jazeera. Manji resonerar utifrån att islam är vad muslimerna gör det till och idag förlitar sig muslimer i för stor utsträckning på de som får makt genom att tolka islam och tänker för lite själva.

Två intressanta svar från frågestunden: Filosofen Nigel Warburton frågar (34:50) om radikal yttrandefrihet kan vara en del av islam, något Manji absolut hävdar med sig själv som exempel. Intervjuaren Hasan frågar (39:55) om inte Manji skulle få större trovärdighet om hon också kritiserade andra än muslimer. På detta svarar Manji att det är möjligt, men att det finns många andra som gör detta, t.ex. kritiserar neokonservativa idéer eller kristendom.

Irshad Manji är en av få troende muslimer som kritiserar dagens huvudsakliga uttryck för islam utifrån humanistiska värderingar. Det behövs fler.

Gen, mem och mix

Ibland behövs ett mirakel

"Har vi en sekulär stat?"

Den frågan ställer Christer Sturmark efter att ha kommunicerat med riksdagens talman Per Westerberg om inbjudan till en sekulärhumanistisk ceremoni i samband med riksdagensöppnande.

Läs om hur talmannen slingrar sig på Sturmarks blogg. Hur han undviker den principiella frågan om likabehandling av livsåskådningar och upprätthållandet av en sekulär stat och istället uppger att det är en fråga om samordning runt statsledningens säkerhet.

Självklart kan säkerheten skötas på ett praktiskt sätt, utan att riksdagen behöver informera om att Svenska kyrkan annordnar en ceremoni.

100% människa

Mänskligt

Glad världshumanistdag!

Människor har liknande behov och önskemål över hela världen. Det är mer som förenar oss, än som skiljer oss åt. När människor erkänns som individer, ges mänskliga rättigheter, får tillgång till utbildning och möjlighet att leva i demokratiska samhällen, då kan varje person göra sina egna välinformerade val och välja att ingå i de sammanhang den själv önskar.

Dessa möjligheter saknas många runt om vår glob. För dem är personligt säkerhet och mat för dagen det som upptar deras tid och intresse. Ritualer, gemenskap och berusningsmedel brukar dock inte saknas dem. Detta förenar dem med oss som firar årets längsta dagar i trygghet och relativt överflöd.

Att hålla reda på midvinter, vår- och höstdagjämning, samt midsommar är en av mänsklighetens äldsta vetenskaper. Vetenskap är, tillsammans med demokrati, goda verktyg för att ge fler människor på vår plant ett liv mera fritt från farsoter, krig och svält. Det möjliggör utbildning, flera livschanser och tid över att fira livets goda sidor tillsammans med andra.

Den 21:a juni är World Humanist Day och firas av humanist- och fritänkarorganistationer runt om i världen. IHEU har en sida om de olika arrangemang som går av stapeln denna dag.

Gudomlig förlåtelse

Cause of Death: Woman

Nyss hemkommen från en liten utställning på det lokala biblioteket från projektet Cause of Death: Woman som har undersökt kvinnors utsatthet för våld i tio olika länder så känner man sig väldigt upprörd, förtvivlad och arg. Jag uppmanar alla att besöka deras webbsida och ta del av materialet.

Nu hör man ibland de som vill borsta undan problemen genom att säga: "Situationen i andra länder är värre så vi behöver inte göra något här i Sverige". Pyttsan! Läs det här från Sydsvenskan. Lika upprörande och det är här i lilla Sverige.
(saxat från Sydsvenskan)

Polismannen tar en stol, sätter sig nära Linda och tittar på henne.

– Du kan sluta anmäla nu för jag tänker inte göra något åt det. Dessutom kommer jag att lägga ner alla anmälningar du har kommit in med.

...

Det var två poliser. En av bröderna öppnade och sa att familjen hade fest. ”Vi pratar politik, ni vet hur araber är”.

Mona gick demonstrativt fram med blodigt ansikte i hopp om att polisen skulle agera.

”Ni kan väl försöka hålla det på en normal nivå, för grannarna klagar”, sa en av poliserna.

...

Definitionen ”hedersvåld” ansågs problematisk.

”Varför vill ni bara belysa hedersrelaterat våld? Hur ska man utreda karaktären av hedersproblematiken i ett visst område när inte ens vi kan komma överens om vad hedersvåld är?”, frågade jämställdhetskommunalrådet Hanna Gedin (V) som ansåg att information till människor som kommer till Sverige kunde vara stigmatiserande.

”Ska vi peka ut människor? Perserna där, kurderna där, tyskarna där?” undrade Sofia Hedén (S).

...

– Vet du, vi blir dömda, säger Alexandra. De märker oss direkt. Lärarna förstår inte. Igår satt vi flickor och skrattade på en lektion, då sa läraren ”tjejer ni borde skämmas, ni är värre än killarna”. Om killarna skojar säger lärarna mest ”killar, kan ni vara tysta?”.

Peka ut människor tycker jag inte vi skall göra, däremot skall myndigheter vara utbildade och tränade i att kunna hantera våld mot kvinnor var det än uppkommer och oavsett dess form. Poliser skall som i exemplet inte ha någon föreställning om "araber" utan se den med blodigt ansikte.
 Allt är komplext och våldet kan se ut på många olika sätt. Låt oss inte ge upp bara för att vi inte kan hitta en beskrivning som täcker allt. Vi kan lagstifta mot hedersvåld, men precis som med barnäktenskap så finns det ett beteende som också måste påverkas. Utbildning, kunskap, diskussioner och tankeutbyte tror jag på för att sprida goda värderingar samt visa vad som är okej och vad som inte är det. Vad mer kan hjälpa?

Låt oss ta itu med våldet mot kvinnor för att bli av med denna skamfläck[1] i samhället. Vad gör du för att hjälpa?

[1] Skamfläck betyder här "alla former av våld och kränkningar mot kvinnor" ifall någon tänkte försöka göra detta till ett "muslimskt" problem.

Slutledningsförmåga

Om Christopher Aqurette : när enbart känslorna styr

Jag skriver detta inlägg då jag tror att det är fler än jag som drabbas av den här typen av personer på internet; personer som inte bryr sig om ifall vad de skriver är lögn eller sanning så länge det är i linje med deras agenda. Christopher Aqurette, som tidigare var ganska aktiv i kommentarsfälten här på Humanistbloggen, har skrivit ett inlägg på sin blogg där han skriver mitt fulla namn för att sedan ljuga om mig och mina åsikter. Jag har inget emot att andra personer inte håller med mig eller att de kritiserar mig offentligt (det välkomnar jag) men att förtala mig uppskattar jag mindre.

Vad som föranledde Aqurettes behov av att ljuga var ett svar som jag skrev till en kommentar på ett inlägg på Humanistbloggen med en bild på homosexuella män som kysser varandra. En annan person skrev att han upplevde en känsla av avsmak när han såg bilden och frågade sig om känsla kunde ha med naturligt urval att göra. Jag svarade bland annat att jag ”... upplever också en känsla av ”äckel” i magen när jag ser två män kyssas. Eftersom jag upplever att denna känslan har blivit mindre och mindre intensiv med åren så tror jag definitivt att det finns en stor andel betingning i den, men samtidigt så är det inte så konstigt heller ifall jag skulle ha den av ”naturliga” skäl (manliga individer som upplever äckel av sex med andra män har större sannolikhet att föra sina gener vidare).” Jag jämförde sen denna känsla med den som någon som själv inte gillar att äta ostron kan få när den ser någon annan äta ostron. Det handlar alltså inte om en moralisk känsla utan en ren smaksak, vilket jag var tydlig med att poängtera. Därtill, om vi med vetenskap skulle kunna förklara varför ett fenomen existerar betyder detta inte att man ursäktar eller rättfärdigar dess existens.

Syftet med kommentaren var att locka till diskussion kring vikten av att skilja på ”upplevda känslor” (så som en känsla av äckel) och ”moraliska uppfattningar”. Jag skrev i min andra kommentar att "[a]nledningen till att jag luftar mina känslor är för att jag ser det som otroligt viktigt att man inte blandar ihop magkänslor och moral och genom att även jag, som uppenbarligen inte har några som helst moraliska invändningar mot homosex, fortfarande kan [ha] denna känslan. Vi får inte låta den påverka hur vi agerar mot våra medmänniskor." Vissa människor (alldeles för många, tyvärr) kan inte skilja på dessa två och tror att ifall man upplever en känsla av någon handling som ”äcklig”, ”främmande” eller ”ovanlig” så är detta synonymt med att detta något också är moraliskt fel. Christopher Aqurette regerade starkt på min kommentar och skrev som om han faktiskt vore en av dessa människor. Han valde medvetet att inbilla sig själv att vad jag skrev var ett moraliskt ställningstagande mot homosexuella, homosexualitet och homosexuella handlingar även fast jag uttryckligen skrev att syftet var den raka motsatsen.

Bland de många lögner om mig som han efter detta presenterar på sin blogg (27 oktober, 2011) återfinner vi påståenden om att jag skulle (1) anse att ”förakt mot homosexuella människor är naturligt”, (2) att jag argumenterar för homofobi (alltså försöker rättfärdiga det), (3) att min känsla vid synen av homosexuella handlingar (så som två män som kysser varandra) går att jämföra med att jag skulle finna svarta människor äckliga, (4) att jag ursäktar homofobi. Alla påståenden är förstås helt absurda, rena lögner och raka motsatsen mot vad jag skrev och vad jag alltid ansett, vilket jag också har påpekat för honom.

Detta hindrade dock inte honom från att ljuga ihop fler saker, nu senast den 2:a maj 2013 (efter att ha läst en kommentar av mig där jag skriver att jag tycker att Göran Skytte spelat ut sin roll i livsåskådningsdebatten). Han skriver på sin blogg att ”[Erics] favoritargument mot homosexuellas rättigheter är att evolutionen har programmerat honom – och, antagligen, alla andra- att känna äckel mot homosexualitet... ”. Han påstår alltså nu att jag även har argumenterat mot homosexuellas rättigheter och att det ovan är mitt favoritargument.

Detta är så surrealistiskt att jag inte vet var jag ska börja.

Jag har inget emot att någon kritisera mina åsikter eller sättet jag uttrycker dem på. Jag har redan personligen bett om ursäkt till Aqurette för ifall han upplevde mitt ordval som förolämpande. Däremot uppskattar jag inte när någon medvetet försöker att förtala mig. Jag övervägde redan för två år sedan att anmäla Aqurette för förtal, och även om jag tror (efter samtal med en jurist) att chanserna är rätt goda att vinna ett sådant mål, så skulle jag i ärlighetens namn inte orka driva en sådan process. Den kan ta flera år. Istället har jag valt att skriva detta inlägg för att förklara situationen så att om någon hittar hans blogg där han skriver om mig så kan de förhoppningsvis även hitta detta inlägg.

Du har blivit varnad

För ung för att gifta sig

Hjälp till med att förebygga barn- och tvångsäktenskap genom att bli medlem i GAPF. Måndagen den 24:e juni anordnar de en manifestation till minne av Pela och Maria på Medborgarplatsen i Stockholm.

Söndagspredikan: Ett glädjerikt liv

Söndagens sekulära predikan ges av Sean Faircloth, vid the Richard Dawkins Foundation for Reason & Science.

Det går att omförhandla sitt avtal

Lena Andersson kommernterar i dagens hälsningsärendet i Trollhättan - Mer än ett handslag. Andersson förankrar sitt resonemang i att ett kvardröjande paternalistiskt, vilket förhindrar att en anställningssituation ses för vad det är:

Man äger sig själv och sin kapacitet. Den skiftar genom livsloppet men går att påverka. Alla är kapabla till något. Det kan bjudas ut till ett pris som en köpare är beredd att betala. Man får inte ett jobb, man säljer en tjänst. 

[...] 

Den som ratas för en tjänst på grund av sin i handling genomförda nedvärdering av kvinnor har inte förvägrats några medborgerliga rättigheter. Han har bedömts sakna full kompetens för en tjänst som förutsätter att man klarar att behandla människokategorier lika. 

Kolumnen avslutas:

Få har råd att i arbetssituationer leva ut varje övertygelse och nyck. Men eftersom arbete är en kontraktsrelation går det förstås att avtala om gränserna. Och säkert finns en arbetsköpare någonstans på jakt efter en person som praktiserar idén om kvinnans underordning, och värderar den som särskilt meriterande. 

Men det finns ett alternativ till. Att arbetssäljaren omförhandlar sitt avtal med Gud så att kvinnor inte längre är omöjliga att nudda. Då ökar kraftigt möjligheterna att få avsättning för sina förmågor.

Läs hela Anderssons artikel. Den är utmärkt och innehåller förklarande passager, fördjupningar och problematisering.

It works ...

En kvinnlig bilförare i Saudiarabien

Psykopatguden

Religiösberöringsskräck vinner där religiösanalfabetism råder

Religiösberöringsskräck har ännu en gång visar upp sig. Denna gång på en skola i Danmark. Skolan meddelande att examinatorn i matematik inte tog kvinnliga studenter i hand vid examination.

Examinatorn berättade att det var hans muslimska tro som förhindrade att ta kvinnor, utanför familjen, i hand. Men att han alltid bemötte dem vänligt och inte behandlade män och kvinnor olika. En kvinnlig student upplevde att hon redan innan examinationen låg efter i poäng och att hon inte vill bli behandlad annorlunda på grund av kön. Situationen löstes genom att den kvinnliga studenten anpassade sig efter den muslimska mannens önskemål.

Detta är en snarlik situation med den som nyligen inträffade i Trollhättan. Kanske kan vi se det som att många i Sverige och Danmark drabbas av konsekvenserna av religiösanalfabetism. Frånvaron av religiös uppfostran medför att många saknar förmågan att paketera sina åsikter i religiösa omslagspapper. Ett omslagspapper som borgar för privilegier.

[SvD, Politiken]

Ifrågasätt!

Gör Humanisterna verkligen allting rätt?

Jessica Schedvin gör i tidningen Bright nr 1- 2013 ett försök att agera journalist genom att "undersöka" mediebilden av förbundet Humanisterna. Det går sisådär.

Schedvin har naturligtvis rätt att uttrycka vilka åsikter som helst, men hennes rent journalistiska trovärdighet naggas i kanten på minst två sätt. För det första är den bild av humanisterna hon beskriver en bild som i första hand är hennes egen, eller åtminstone en bild hon själv starkt bidragit till att skapa.

Många är givetvis kritiska mot Humanisterna, framför allt bland de som har en annan människosyn än den vi representerar. Det blir gärna så när man ägnar sig åt opinionsbildning med ambitionen att faktiskt få något sagt. Detta är förstås helt i sin ordning. Inte många har dock varit så aktiva i denna kritik som Jessica Schedvin, vilket blir lite märkligt i relation till den ”undersökning” hon gör.

För det andra är beskrivningen av det exempel som Schedvin presenterar i sin bright-artikel, och som antas förklara mediabilden, helt felaktig. Det handlar om vår anmälan av Seglora smedja till domkapitlet. Humanisterna har aldrig ifrågasatt Helle Kleins yttrandefrihet och rätt att säga vad hon önskar. Inte heller har vi velat få henne fälld för att ha kränkt någon. Domkapitlets svar var alltså ett svar på en fråga som aldrig ställdes, oklart varför.

Humanisterna frågade domkapitlet om Svenska kyrkan står bakom de påståenden om sekulära humanister som publicerades på Seglora smedjas hemsida. Detta kan jämföras med att ta del av åsikter från en moderat eller socialdemokrat och sedan fråga dennes parti om det står bakom personens åsikter. Det har ingenting att göra med att försöka hindra någon från att uttrycka något.

Det mest anmärkningsvärda är att Jessica Schedvin känner till detta mycket väl. Jag har nämligen personligen kommunicerat med henne om detta. Det tycks alltså vara en helt medveten bluff. Man kan givetvis vara kritisk mot Humanisternas anmälan till domkapitlet ändå, men inte på de grunder som Schedvin anför. 

Vi har inga problem med att bli kritiserade för det vi gör och uttrycker, det ingår i verksamheten. Däremot är det lite märkligt att behöva förhålla sig till konstruerade fantasifoster från någon som kallar sig humanist. Det har vi väl nog av från andra håll? Gör vi verkligen allting så rätt att man måste förvränga verkligheten för att hitta något att kritisera oss för?

Fritänkarens bön

Från American Humanist Association hämtas en vers, i form av en bön - Freethinker's Prayer - skriven av Ronald Crowe.

Dear unknown, original creative force:
Were you a sentient entity who answered prayer
and intervened, I would beseech you: Please
persuade your pious believers to stop hurting/killing
one another, destroying each other's homes, villages, towns…
all done cheerfully in one of your sacred names. 

And help us to understand why men
so readily kill and maim their brothers
and sisters over differences in how they see
what you may or may not be. 

Since, however, you do not appear to exist in any
of the imagined forms, or in any detectable
way, and do not or cannot or will not respond under
any circumstances to man's prayful pleadings,
which seems to have always been the case, 

We escapees from the faith-built fortresses
of our pious forebears listen and understand, since
we have learned to hear in the silence of the heavens
the eternal reply—an answer so silent, so obvious,
that most continue to miss it; their ears still confused
by mythology's tinnitus, their senses lulled
by the restless siren songs of sweet superstition.

För säkerhets skull

Om du har fel?

Socialstyrelsens bedömning av Sjöhamra felaktig

Presskommentar från Humanisterna:

Socialstyrelsen har gett sitt godkännande för behandlingshemmet Sjöhamra i Stockholm att bedriva verksamhet för behandling av människor med psykiska besvär. Behandlingen innefattar, enligt tillståndet, en uttalad religiös del som innefattar bland annat förbön och bibelläsning.

Gemenskap och ett lugnt stabilt sätt att finna denna gemenskap är oerhört viktigt för möjligheterna att läka en skör och sårbar människa. Att vårt samhälle idag erbjuder denna typ av individuell anpassad medmänsklighet är därför inte bara en spegling av respekt men också en yttring av att vår idag komplexa samhällsbyggnad bygger på en starkt och medmänskligt ansvarstagande som i sig bottnar i den allmängiltiga mellanmänskliga moralen.

Därför är det också än viktigare att det samhället erbjuder aldrig får ta sig rätten, i synnerhet när det gäller de mest sårbara individerna, att i detta sammanhang av utsatthet och behov av gemenskap, lägga på den dimension av förutbestämda aspekter som en organiserad religion innebär i samband med detta läkande.

Därför är Socialstyrelsens bedömning av Sjöhamras behandlingshem felaktig. Det går inte att jämföra tillägget av religionsutövning i samband med behandling med en icke-religiös behandlingsmetod som t.ex mindfulness.

Det kan till och med innebära en fara för individen att utsättas för ytterligare påtryckningar mot ett visst sätt att förhålla sig för att kunna läka.

Gemenskap grundat på medmänsklighet och för alla människor lika rätt till att finna detta bör med andra ord inte blandas med en specifik religions önskan att värva medlemmar.

- De som fattar beslut om samhällets resurser ska vara ytterst noga med att tänka över och överlämna de religiöst betonade delarna till den privata och personliga välgörenheten. I synnerhet när det gäller de allra mest sårbara individerna, säger Helena Modin, styrelseledamot i Humanisterna.

Har inte vetenskapen alltid haft fel?

Argumentet

Humanistisk begravning

"I'll think for you"

Nobels fredspris 2013

Förslagsvis kunde det tilldelas Edward Snowden. I år och alla år härefter.



The Guardian om NSA.

Framtidsvision

"Existens"

The Universe says simply, but with every possible complication, ‘Existence’ and it neither pressures us nor draws us out, except as we allow. It all boils down to nothing, and where we have the means and will to fix our reference within that flux, then there we are. Let me be part of that outrageous chaos… and I am. - Iain Banks




Den skotske författaren Iain Banks avled i går, efter att ha drabbats av cancer, endast 59 år gammal. Han
var Honorary Associate of the National Secular Society och Distinguished Supporter of the Humanist Society of Scotland.

Predikan - några ateistiska tankar

Carl Gustaf Olofsson har på sin blogg skrivit en text om predikan. Återges här i sin helhet, förutom inledningen och någon smärre redigering.

------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Vad utmärker en ”predikan” visavi andra former muntligt framförande som tal, betraktelser, föredrag? Jag har mest bara intuitivt känt att ”predikan” har en tydlig särart utan att jag ansträngt mig speciellt för att försöka sätta ord på det. Och jag har också tydligt känt att denna särart är oberoende av föreställningar om högre makter och ett liv bortom döden. Det vill säga att denna särart lika väl kan komma fram utifrån en ateistisk grundsyn som en traditionellt religiös. Predikan bygger på insikten om vår dubbelhet som människor och att grunden för predikan är att på olika sätt stödja utvecklingen av den godartade sidan.

Vår dubbelhet
I min människosyn är tanken om vår dubbelhet en grundbult. Å ena sidan bär vi på möjligheten till medkänsla, omsorg, fördjupade relationer, förnuft, kreativt samarbete och å andra sidan manipulation, att bara se till sitt eget, att sko sig på andras bekostnad när tillfälle ges och ingen ser och i förlängningen destruktivitet och våld. Den mörka sidan kan utvecklas så långt att man aktivt försöker underminera och förstöra det goda livet hos andra.

Dubbelheten kommer också till uttryck som å ena sidan längtan efter närhet, kärlek, bekräftelse, mening, trygga och stabila livsomständigheter när det gäller boende och försörjning, livsglädje, lycka, goda relationer och å andra sidan vår rädsla för ensamhet och utanförskap, rädsla för smärta, att vår trygghet vad gäller boende och försörjning ska raseras, rädsla för att vår förståelse av oss själva, livet och tillvaron ska bryta samman och slunga ut oss i kaos, rädsla för att hamna i djupa upplevelser av hopplöshet och meningslöshet.

Predikan utgår utifrån en tydlig insikt om att vi lever med denna dubbelhet och att den fortlöpande måste hanteras genom livets olika erfarenheter, kriser, påfrestningar. Från detta perspektiv ses våra mänskliga liv som ett pågående drama utan några garantier. Svåra påfrestningar kan göra att en godartad livsprocess tippar över ända. Och tvärtom, en livsprocess där de destruktiva processerna har haft övertaget kan brytas och de godartade få övertaget och bli bestämmande.

En annan grundtes i min människo- och livssyn är att vi blir lite bättre rustade att hantera denna dubbelhet i våra personliga liv om vi fattar ett tydligt och medvetet beslut om en viljeinriktning att aktivt vilja stödja och odla de godartade sidorna hos sig själv och andra. Detta än mer om vi har tuffa saker i vårt bagage – gener, socialt arv, traumatiska och förfärliga erfarenheter – som gärna gör att de mörka och destruktiva sidorna vill ta över scenen när vi utsätts för påfrestningar. En grundläggande viljeinriktning är viktig. Dessutom tror jag att det kan ha betydelse om denna viljeinriktning uttalats högt i en grupp av likasinnade. Jag tror att viljeinriktningen då tenderar att bli tydligare för en själv och får större skärpa. Men samtidigt är det viktigt att vara medveten om att en sådan tydlig viljeinriktning inte är någon garanti för något. Livet är oförutsägbart och tufft.

Predikans särart

När man utgår från denna dubbelhet hos oss som människor blir det tydligt vad den speciella särarten för ”predikan” är visavi andra former av organiserat monologiskt ”talande”.

Predikans särart är då den uttalade ambitionen att stödja utvecklingen av de godartade sidorna hos oss som människor. Det handlar om att stödja den livsprocess som kan fördjupa våra relationer, som ger näring för att öka vår förmåga till samarbete och ansvarstagande för det gemensamma, som stödjer fördjupningen av vår förmåga till medkänsla, omsorg, förnuft, som ökar chanserna för att kvaliteter som mening, hopp, hemhörighet i tillvaron ska få övertaget i våra liv.

Predikan handlar om att ge verktyg, tankefigurer, kunskap som kan stödja denna godartade livsprocess och som hjälper till att resa spärr mot de mörka, deformerande, destruktiva möjligheterna. Och detta utan någon moralism. Och om man som jag tror att den uttalade viljeinriktningen har betydelse kommer det alltid att finnas ett mer eller mindre uttalat inslag av stöd för att medvetet göra denna viljeinriktning.

Detta har absolut ingenting att göra med något övernaturligt. Denna grund är sekulär, ateistisk, existentiell. Och det är uppenbart att utifrån denna grundsyn på predikans särart som ordkonst så kan den vara allt från lysande till erbarmligt dålig.

Avslutningsvis slår det mig att denna sekulära, existentiella syn på predikans särart också kan användas för att analysera predikningar av biskopar, präster, frikyrkopastorer, imaner och kardinaler.

Mycket lägligt är denna blogg skriven samtidig som det hållits en mängd kyrkliga och kristna predikningar landet runt, och världen runt! En söndag mellan klockan 10 och 12. Det bara råkade bli så!

Reinkarnation

Terry Pratchett, i humanismens tjänst

British Humanist Association har tilldelat Terry Pratchett utmärkelsen Services to Humanism award for 2013.

Terry Pratchett är mest känd för sina böcker om Skivvärlden. Bokserien innehåller för närvarande mer än 30 böcker och är humoristiska fantasyberättelser. Skivvärlden är en värld som är platt och bärs upp av fyra elefanter som står på ryggskölden på världssköldpaddan Stora A'tuin, vilken i sin tur "långsamt simmar genom de interstellära djupen". Ursprungligen har Terry Pratchett hämtat denna bild ur hinduisk mytologi. [Wikipedia]

Pratchett är 65 och har sedan några år diagnosen alzheimer. 2010 höll han en föreläsning om rätten att välja dödshjälp och i dokumentären Choosing to Die (2011) undersöker han vad det innebär att få hjälp att dö. (I slutet dokumentären deltar Pratchett när en man avslutar sitt liv, på Schweizisk klink.)

Intervju med Todd Steifel

The Young Turks intervjuar Todd Steifel, grundare av Stiefel Freethought Foundation. Stiftelsen ger bidrag och råd till fritänkar- och humanistorganisationer. Samtalet handlar om hans livsåskådningsresa:

I was born an atheist as we all are and then learned catholicism. Raised av catholic, a liberal catholic. [...] Then I read the Bible ..."

Intervjun behandlar sedan Steifels syn på religion, stiftelsens verksamhet och om hur han anser fritänkar- och humaniströrelsen skall göra för att växa i USA.

Monoteism

Mening, universum och humanism

Sean Carroll kopplade samman vad det innebär att vara människa med hur universum beter sig vid ett föredrag inför American Humanist Association. Mycket givande och underhållande. Föredraget är ett ypperligt exempel på hur vetenskap underbygger en humanistisk livsåskådning. 

På Sean Carrolls blogg finns presentationsbilderna att se tydligare.

Religionsfrihet

Religionsfrihet i arbetslivet

Regeringen anordnade den 4:e juni ett öppet samtal om religionsfrihet inom arbetslivet - hur företag arbetat med religionsfrihet och vad regeringen gör för att säkerställa att alla ska ha rätt att utöva sin religion. Seminariet finns att se på SVT Forum, del 1 och del 2.

I samband med detta intervjuade tidningen Dagen integrationsministern om handskakningsärendet:

Och här kolliderar två diskrimineringsgrunder, menar Erik Ullenhag. Å ena sidan rätten för den enskilde att få utöva sin religion. Å andra sidan rätten att slippa bli diskriminerad på grund av sitt kön. Här menar Ullenhag att jämställdhetsaspekten måste vinna och kritiserar indirekt Trollhättans handlande. 

– Hamnar vi i ett läge att du som kvinna uppfattar dig kränkt av att inte bli tagen i hand – ja då måste vi stå upp för idén om jämställdhet av kvinnor och män som vi kämpat så mycket för, säger Erik Ullenhag.

Nedan några korta intervjuer med deltagarna.

Tingsrätten i Borås har ny information från Gud

Borås Tidning har rapporterat om ytterligare ett tragiskt fall där ett föräldrapar misshandlat sin dotter i tron att hon är en häxa. Detta är ett konkret och tragiskt exempel på vad religion gör för oss och vår förmåga att tänka. Föräldrarna har själva fått lära sig sedan barnsben att deras religiösa föreställningar är förankrade i verkligheten, och för den som inte förmår att skilja på verklighet och religion, får religionen tydliga negativa konsekvenser - i detta fall i form av ett oönskat beteende mot en liten flicka. Alltså, alla är ansvariga för vad man påstår om verkligheten inför sina barn - religiösa anspråk inkluderade - eftersom det får konsekvenser. Att man själv identifierar sig som "liberalteolog" eller "icke-fundamentalist" innebär inte på något sätt att man inte är ansvarig för vad man påstår.

Men att man anser sig vara "liberalteolog" eller "icke-fundamentalist" betyder inte att man inte tror sig veta vad Gud har för åsikt i olika frågor. Borås Tidning påstår t.ex. att tingsrätten har sagt följande:

"Väl medvetna om att detta inte är en fråga somtingsrätten måste bedöma vill tingsrätten ändå klargöra sin uppfattning: Detfinns ingen gud som tycker att barn är onda och [flickan i fråga] har aldrig varit en häxa."

Vi får väl hoppas att inte Gud ändrar sig på den punkten, eftersom även om tingsrätten i Borås förstår att det inte är deras sak, så är det precis den här attityden som är problemet. Tack och lov finns inga gudar, och finns de, kan tingsrätten rent av ha fel när de uttalar sig om dessa gudars åsikter.

Nytt avsnitt av podcasten Radio Houdi: #43 - Sommaravsnittet

NYTT AVSNITT AV SKEP-HUMANISTISKA PODCASTEN RADIO HOUDI

Just före Sveriges Nationaldag kommer ett rykande färskt avsnitt av Radio Houdi.

Ja, vad betyder Nationaldagen för Radio Houdis John Houdi och Anders Hesselbom?

Håller rockbandet KISS och vad är kopplingen mellan KISS och Barbra Streisand?

Vilken låt var bäst i Eurovision Song Contest och varför ska en man som vägrar att ta en kvinna i hand få skadestånd? Och hur är det med detta att delfiner lagar jordskorpan vid jordbävningar?

Ger religiösa människor mer pengar till hemlösa eller ger de bara spagettimonster?

Till sist ger John Houdi några sommartips på aktiviteter ingen normal människa bör göra…

Här lyssnar du on-line eller laddar ner en MP3-fil av programmet: http://www.radiohoudi.se/avsnitt/43-sommar-sommar-sommaravsnittet/

Eller så kan du gratis prenumerera via iTunes på den här länken.

Eller lyssna via gratis mobilapp till din smartphone

Vill du hellre lyssna via RSS så hittar du feeden här.

Nationaldag för alla

När Sverige är som bäst värnar vi mångfald och mänskliga rättigheter. Det är värt att fira. Glad nationaldag!

Könsseparatism är en form av sexism

Handslagsdebatten fortsätter och idag har Mattias Irving i en ledare i Dagens Seglora bemött den presskommentar Humanisterna lämnade.

Förbundet Humanisterna har i en presskommentar tagit tydlig ställning mot kommunens agerande och likställer händelser med en kristen som vägrar skaka hand med en homosexuell. Efter en tids välsignat lugn i spalterna visar de därmed upp sina gamla vanliga takter.

Det är lite oklart var i Ivrings kritik av Humanisternas resonemang bottnar. Han kritiserar i samma ledare, i mer svepande ordalag, argument i debatten som utgår i från ett nationalistiskt eller patriarkalt betraktelsesätt. Vad "sina gamla vanliga takter" är förklaras inte, utan Irving låter läsarnas fördomar om Humanisterna få fritt spelrum.

Ivring fortsätter senare med en beskyllning som kan bemötas i sak:

Jag är ingen anhängare av könsseparatism. Jag tror på moskéer med könsblandade grupper och jag vill att även män ska få bära slöja utan att riskera hån och mobbning. Jag tror över huvud taget inte på att koda mänskliga relationer i termer av män och kvinnor som motpoler. Men jag tror ännu mindre på att likt Humanisterna och deras vänner i kristenheten raljera om okända människors presumtiva misogyni för att de ingår i kulturer där män och kvinnor inte typiskt tar på varandra när de hälsar.

Ivrings hävdar här att Humanisterna förutsätter att när någon hälsar på olika sätt på en kvinna och en man så beror detta på ett hat eller starkt fördomar mot kvinnor. Han skriver att sedvänjan att särbehandla kvinnor och män även praktiseras av kvinnor, vilket skulle göra ett den inte kan vara misogyn, eller i en välvilligare tolkning, inte gör att vi kan avgöra om den är misogyn eller inte. Detta är ett dubbelfel. Även kvinnor kan ha starka fördomar mot kvinnor (alltså håller inte argumentet) och Humanisterna har inte resonerat som Ivring hävdar.

Det Humanisterna hävdat är att mannen diskriminerat eftersom han behandlat män och kvinnor olika, en form av sexism.

En rimlig kritik av Humanisternas ställningstagande vore att utgå ifrån att vi inte vet avsikten bakom sedvänjan att särbehandla kvinnor och män när man hälsar. Vi vet inte heller vilken avsikt en enskild person har när den väljer att hälsa på detta sätt. Även om det finnas patriarkala, misogyna sexistiska strukturer bakom sedvänjan, kan det vara så att personen ifråga inte har dessa själv. Även den tradition personen tillhör kan ha lämnat sitt patriarkala arv. Varför skall då ett särbehandlande sedvänja kritiseras och till och med kallas diskriminering?

Först för att den kommer i konflikt med andra sedvänjor som tror på och strävar efter en likabehandling av män och kvinnor. Kritiken i detta fall riktar sig mot Trollhättans kommun som med stöd av staten väljer att skyddad den enas traditionen på den andras bekostnad. Att en religiös sedvänja anses viktigare än en feministisk. Denna fråga undviker Mattias Irving i sin ledare.

Sedan måste man fråga sig varför en person eller tradition som helt gjort upp med sitt patriarkala arv fortsätter i en sedvänja, i en struktur, dela upp människor i kategorierna män och kvinnor. Det är denna kategoriska uppdelning som gjort de patriarkala strukturerna möjliga. De som fortsätter att leva med sedvänjor som särbehandlar män och kvinnor, understödjer de misogyna och sexistiska strukturer som fortfarande finns kvar i vårt samhälle. Irving och andra som inte är en anhängare av könseparatism bör ta sig en funderare på varför de försvarar viss könseparatism.

Slutligen, vi människor är inte bara kvinnor och män. Det finns en minoritet som avstår att klassificera sig med könuttrycket kvinna eller man. Dessa personer diskrimineras obönhörligen av sedvänjor som delar upp mänskligheten i män och kvinnor. De till och med osynliggörs. Denna minoritet är liten och passar dåligt in i många, så väl religiösa som sekulära traditioner. Det är kanske inte är underligt att den är helt osynliggjord [deras rättigheter ges liten vikt] i Irvings ledare.

"Rasism eller kvinnoförtryck?"

Kvinna? Man? Svart? Vit? Jude? Muslim? Kristen? Humanist? Vem får man diskriminera? Någon?

Handskakningsfallet i Trollhättan fortsätter att engagera. Svenska Dagbladet har läst två debattartiklar i kölvattnet av SVTs debattprogram, en av Amanj Aziz på SVT Debatt och svaret på den av Nima Dervish SVT Debatt.

Aziz menar att det handlar om rasism. ”Att göra en fråga om rätten att hälsa på sitt eget sätt till en jämställdhetsfråga underblåser föreställningar om bruna kroppar som inte likvärdiga den vita normen.” 

Han får svar på tal av Nima Dervish:
”Jag inser att du, som jag, måste äcklas av att icke-muslimska kvinnor i vissa islamiska länder är tvungna att klä sig på ett visst sätt. Till exempel i mitt ursprungsland Iran måste alla kristna, judiska, zoroastriska, bahai- och ateistkvinnor täcka hår, ben, armar och hals! Om de inte fogar sig pryglas deras (ibland bruna och ibland vita) kroppar gul och blå.” 

Och vidare:
”På samma sätt som du och handskakningsmannen i Trollhättan inte ska påtvingas det vita majoritetssamhällets normer här i Sverige ska Mellanösternmänniskor med ”bruna kroppar” inte påtvingas de muslimska majoritetssamhällenas sociala normer.”  

Dervish sätter fingret på vad som är vanligt i vissa sammanhang: Man åberopar gärna de mänskliga rättigheterna, men bara selektivt, bara när gagnar de egna åsikterna. Men när de kan användas mot den egna positionen begär man i stället tolerans för sin olikhet. Niqab är inget förtryck, det är muslimsk tradition! Men handskakning är ”den vites” förtryck mot ”bruna”. 

Men toleransen får gå åt båda hållen, och det är inte alltid så att en majoritetsbefolkning ska rucka på värderingar för att ge plats för minoritetsuppfattningar. Det handlar inte om rasism. De jämställdhetsvärderingar som Annika Wadsö tog upp, om att behandla könen lika, är lika djupt hållna som de religiösa hos den muslimska man som inte vill skaka hand med kvinnor.

Jag rekommenderar verkligen Nima Dervishs artikel på SVT Debatt: det är vasst och ironiskt formulerad ilska.

Onödigt

Humanisternas nya idéprogram, del 7: Stat och religion

Alla har rätt att själv välja livsåskådning. Ingen ska ha rätt att påtvinga någon annan sin livsåskådning eller inkräkta på någon annans frihet med hänvisning till sin egen livsåskådning. Alla livsåskådningsorganisationer ska ha samma rättigheter och skyldigheter.

Alla ska ha möjligheter till sekulär krishantering och sekulära ceremonier, oavsett var i landet de bor. Verklig religionsfrihet kan bara uppnås i en sekulär och demokratisk stat.

Idag dominerar religiösa samfund utbudet av resurspersoner vid offentlig krishantering, t.ex. i räddningstjänsten, kriminalvården och försvaret. Ofta saknas sekulära alternativ.

Svenska kyrkan har en särskilt privilegierad ställning bland trossamfunden. Det finns även starka band mellan andra trossamfund och offentlig verksamhet. Vissa trossamfund får exempelvis hjälp av staten att driva in sina medlemsavgifter.

Staten ger i dag stöd till trossamfund för att de ska bedriva religiös verksamhet i form av gudstjänst, själavård och undervisning. Villkoret för det statliga stödet är, enligt lagen, att trossamfunden bidrar till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på. Flera av samfunden har emellertid uppfattningar som står i konflikt med dessa värderingar, inte minst vad gäller synen på jämställdhet, sexuell läggning och könsuttryck. Statens stöd riskerar därmed att fungera kontraproduktivt i förhållande till de ideal den säger sig vilja främja.

I vårt moderna samhälle önskar många markera viktiga händelser i livet på ett personligt sätt. Många unga önskar sekulära alternativ till religiös konfirmationsundervisning för att möta sina behov av samtal kring vuxenliv och identitet. Även många vuxna har behov av samtal om existentiella frågor och efterfrågan på sekulära begravningar ökar. Endast medlemmar i Svenska kyrkan har rösträtt och är valbara till de nämnder som hanterar alla svenskars rätt till begravningslokaler och begravningsplatser. Religiösa organisationers sätt att utöva myndighet vid t ex vigsel står ibland i konflikt med diskrimineringslagstiftningen.

Därför tycker vi så här

·      Alla livsåskådningsorganisationer ska behandlas lika och ha samma rättigheter och skyldigheter.

·      Religiösa organisationers dominans vid krishantering behöver balanseras och kompletteras med representation från sekulära livsåskådningsorganisationer.

·      Kommuner måste alltid tillhandahålla vård och social omsorg som bygger på sekulära principer. Deltagande i sociala verksamheter som bedrivs på religiös grund måste förutsätta informerat samtycke från klientens sida.

·      Det statliga stödet till trossamfundens religiösa verksamhet ska avskaffas.

·      Bidrag till livsåskådningsorganisationer som lever upp till vedertagna kriterier avseende t ex mänskliga rättigheter och jämställdhet ska utgå på lika villkor.

·      Svenska kyrkan eller andra trossamfund ska inte få statens hjälp att driva in sina medlemsavgifter, eftersom detta underminerar principen att medlemskap ska baseras på återkommande bekräftade handlingar.

·      Utvecklingen av olika typer av sekulära ceremonier ska välkomnas.

·      Kommunerna ska tillhandhålla lokaler lämpliga för sekulära ceremonier.

·      Kommunerna ska överta ansvaret för samhällets begravningsverksamhet i form av begravningsplatser, krematorier och neutrala lokaler för begravningsceremonier från Svenska kyrkan.

·      Det civilrättsligt reglerade äktenskapet ska ingås inför en offentlig myndighet. De religiösa samfundens vigselrätt ska avskaffas.