13 nov. 2013

”Att vägra ta kvinnor i hand måste få konsekvenser”


Reinhold Fahlbeck, Christer Sturmark och Bengt Westerberg återbesöker fallen handskakningsfallet i Trollhättan på dagens DN Debatt.
Ingen människa kan tvingas att uppföra sig på ett visst sätt i sociala sammanhang. Den som inte vill skaka hand har rätt att vägra göra det. Däremot har ingen rätt att kräva att de val och ställningstaganden vederbörande gör alltid ska vara helt utan konsekvenser.
Sannolikt tror kommunledningen att mannens vägran att ta i hand rör den känsliga frågan om religionsfrihet. Så är dock inte fallet.
[...]
Är en muslimsk mans vägran att ta en främmande kvinna i hand en handling som sedd isolerad är nära förbunden med islam? Nej. Många muslimer skakar hand med kvinnor, och lagen om religionsfrihet kan förstås inte täcka varje personlig tolkning av en trosuppfattning. Det skulle bli omöjligt att navigera i samhället om varje enskild individ kunde åberopa religionsfriheten för sina egna tolkningar och ställningstaganden i olika frågor.
[...]
Anta att en annan man av någon annan anledning hade vägrat att ta kvinnan i hand, till exempel därför att han av princip inte tar främmande kvinnor i hand eller därför att kvinnor ofta använder handkräm som han inte vill komma i kontakt med. Eller att han bara vägrar. På frågan varför svarar han: ”Därför!”
Om det finns anledning att anta att en sådan person, trots sitt beteende, skulle ha fått praktikplatsen så skulle den unge mannen i vårt aktuella fall verkligen kunna åberopa diskriminering när han inte fick platsen. Men det mest rimliga är att anta att inte heller vår hypotetiska person skulle ha erbjudits platsen.
Det skulle i så fall innebära att alla som vägrar skaka hand med kvinnor nekas platsen. Och då är det detta som är skälet, inte den unge mannens religion. Därmed skyddas de inte heller av vår svenska diskrimineringslag.

37 kommentarer:

Ulf Gustafsson sa...

Bra att frågan tas upp igen. Diskrimineringslagen behöver diskuteras för att dess konsekvenser skall vara rimliga.

Deras andra argument får mig att fundera på (om det håller) någon överhuvudtaget kan bli diskriminerad pga av handlingar eller klädsel som förknippas med en religion.

Endast själva tron kan då vara diskrimineringsgrund.

Tror argumentet avvisas genom att dessa religiösa handlingar anses grundade i en djup genuin övertygelse. Och religion är den enda markören som finns/accepteras för att en sådan övertygelse finns.

Detta avvisande tycker jag är felaktigt , eftersom det sker utifrån ett grupperspektiv och inte individens personliga övertygelse.

Unknown sa...

Artikelförfattarna glider emellan parterna i konflikt/en/erna, samt glider mellan enskild persons intresse och ett kollektivt intresse. Det är dålig retorik eftersom jämförelserna blir haltande.

Fortfarande så är det en fråga om det i ett mångkulturellt samhälle där handhälsningen varit comme-il-faut i högst 70 år, skall läggas så stor vikt vid ett sätt att hälsa. Detta är inget annat än majoritetssamhällets maktspel mot mindre grupper av annan kultur än majoritetssamhällets. En muslimsk man får hälsa på mig som ha vill så länge jag ser en artighet bakom, och ser jag ingen artighet, så är det väl inte så farligt.

Varför bry sig? Jo, för att man inte gillar att folk sticker ut, och för att man föraktar religion, tycks det mig.

Pike sa...

Jag tycker att resonemanget är kristallklart, i synnerhet i näst sista stycket.

Om vi är överens om att visst beteende är olämpligt/olagligt så ska det gälla oavsett vilken anledning den som utför den olämpliga handlingen tycker sig ha. Allt annat är diskriminering.

Detta går även att tillämpa på betydligt allvarligare saker än ett uteblivet handlslag.

Lennart W sa...

Ingår handskakning i själva arbetsuppgifterna?

Om JA, så kan han inte sköta sitt jobb med en sådan inställning och ska inte ha det. Om NEJ så är det diskrimering att neka honom jobbet med detta som enda grund.

Henrik Larsson sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Ulf Gustafsson sa...

Christer Sturmark intervjuas om debattartikel i P4 Väst:
http://t.sr.se/1aT2tUF

Ulf Gustafsson sa...

Gorel G,

Jag missade helt var "Artikelförfattarna glider emellan parterna i konflikt/en/erna". Läste du in det i kontexten eller mellan raderna?

Lennart W,

Det är rimligt att ifrågasätta om handskakning är nödvändigt för arbetsuppgifterna.

Men det är inte en fråga om diskriminering.

gogo sa...

Bra liknelse. Självklart ska dessa fall(trots att ena enbart är hypotetiskt) mätas med samma måttstock.

Lennart W sa...

Håller helt med om att det är viktigt att mäta med samma måttstock, så låt oss göra det.

Antag att jobbet söks av en person som är handikappad på ett sådant sätt att denne faktiskt inte kan skaka hand, men att detta ändå inte hindrar henne på något sätt alls att sköta just detta jobb. Att då förbigå henne pga hennes oförmåga att skaka hand ÄR diskriminering - mot handikappade. Detta exempel fastslår att det FINNS ett fall då det är orättfärdigt att neka en person jobbet pga att denne inte skakar hand. (Fast det kanske finns någon som anser att hon i så fall bör se till att få proteser osv enbart för att kunna skaka hand??)

Och detta räcker egentligen. För om någon person öht kan få jobbet utan att behöva skaka hand, så är det orättfärdig att neka någon annan för att denne inte gör det. För då mäter man inte med samma måttstock.

Thove sa...

Annika Wadsö skriver i svt debatt: "Hur kön kan underordnas någonting är för mig en gåta. Alla jag känner föds med ett kön. Men ingen är född religiös."
Det är nyckelfrågan; klassar vi verkligen en vald (oftast) religion framför det kön vi fötts med? Hon blev diskriminerad för sitt kön och han för sin tro. Han fick ersättning. Jag har gjort en omröstning på plusett om religionsdiskriminering: http://www.plusett.nu/omrostning-3784/tycker-du-att-man-har-ratt-att-diskriminera-folk-p

Unknown sa...

Ulf.

(Bara så du vet: svaret på din fråga kommer snart.)

"Att vägra ta kvinnor i hand måste få konsekvenser"

Denna muslimska regel gäller ju åt båda håll, men den har bara aktualiserats åt ett håll:

Är det enligt er kritiker av muslimer och muslimsk etik värre om en man vill skydda en kvinna från skam genom att inte skaka hand på henne, än om en kvinna vill skydda en man ifrån skam genom att inte skaka hand?

Sen tror jag tyvärr att Torgny Segerstedt snurrar och oscillerar i sin grav med en kvartskristalls frekvens över att Westerberg driver denna fråga. Det förbryllar nog också en och annan i Israel. Just denna förändring av svensk politik gör att många länder så väl muslimska som kristna och länder med stor grupp mosaiska aktiva ser Sverige som antisemitiskt. Med tanke på folkpartiets historia borde detta vara ett problem för såväl Bengt Westerberg som Folkpartiet.

Pike sa...

Lennart W Ska jag tolka dig som att du inte vet skillnaden mellan "inte kunna" och "inte vilja" eller menar du att religiösa är förståndshandikappade?

Lennart W sa...

Pike, vad är det i orden "mäta med samma måttstock" som du inte förstår? Är nog du som menar att ateister är förståndshandikappade. Skäms på dig.

Pike sa...

Nej, Lennart, jag skäms inte alls. Jag sänkte mig visserligen till din nivå för att visa hur absurt ditt inlägg var, men jag tror ingen på allvar tror att jag själv tycker något av det som jag frågade dig om.

Vad det gäller ”måttstocken” så är frågan, precis som jag antydde, vad du mäter med den. Mäter du en persons fysiska förmåga att göra något, eller personens vilja att göra det? Använder du samma måttstock i båda fallen så får du problem. Vi har inga problem med att göra undantag i lagar, regler och sociala konventioner för olika former av handikapp eller sjukdomar, så den måttstocken har vi uppenbarligen. Om du inte hävdar att ett religiöst betingat tabu är ett handikapp eller en sjukdom så kan du inte använda just den måttstocken.

Med andra ord: din måttstock är bara en retorisk konstruktion som ingen vettig människa skulle använda.

Lennart W sa...

Pike, vad är det för sorts läskig människosyn du har på handikappade egentigen? Vad då göra undantag? Det är ju du som tydligen faktiskt menar att handikappades sätt att hälsa är sämre än ditt. Men i din stora nåd så är du beredd att göra ett undantag. Verkligen generöst hörrudu. Allt för det Heliga Handslaget.

T ex en bugning är fullgott för mig, i alla lägen, av vem som helst.

Pike sa...

Lennart W Du har ingen aning om vad jag har för människosyn, så det där kan du lägga ner omedelbart.

Att vägra ta någon i hand ses i normalt västerländskt umgänge som ohövligt. Så långt är vi väl ändå överens, även om du personligen tycker att det räcker med en bugning? Vi kan väl också vara överens om att detta gäller totalt oavsett vad jag ”i min stora nåd” tycker?

De undantag jag pratat om har inget att göra med människosyn utan med ett så enkelt faktum som att har du ingen högerhand så är det ingen som förväntar sig att du ska skaka hand.

Vi behöver inte gå till sådana ovanliga fall. Jag har själv flera gånger sagt att jag inte tar i hand eftersom jag för tillfället är förkyld. Då tycker ingen att jag är ohövlig och voilà: ett undantag.

Så tillbaka till ditt ursprungliga exempel. Ja, det vore diskriminerande att inte anställa någon som på grund av handikapp eller sjukdom inte kan skaka hand med någon. Att inte anställa någon som inte vill skaka hand med vissa personer är en helt annan sak, och jag kan för mitt liv inte fatta att det är så svårt att hålla isär dessa.

Mårten Wetterstrand sa...

Lennart,

Är det skillnad på att inte kunna ta i hand och inte vilja ta i hand?

Nils sa...

Lennart,

när jag läser din senaste kommentar till Pike kommer jag direkt att tänka på en ledarblogg av Sanna Rayman på SvD: Låtsad dumhet är en tickande bomb.

Dvs det princip som blivit ett renhållingsproblem i diskussioner, att om en sak kan missförstås så ska den missförstås.

http://blog.svd.se/ledarbloggen/2013/11/11/latsad-dumhet-ar-en-tickande-bomb/

Lennart W sa...

Mårten: ja det är det. Men det spelar ju ingen roll om man mäter med samma måttstock. Enda relevanta frågan vad som krävs för att klara arbetsuppgiften, allt annat är osakligt, imho.

Staffan: Du har nog bara samma irrationella blinda fläck som alla Humanister. Kan det förknippas med religion på något sätt så vill du ha negativa specialregler. Försök att se saker lite objektivt och inte så känslomässigt.

Pike sa...

Som sagt, Lennart, om du inte köper idén med att man använder en måttstock för att bedöma en persons förmåga att utföra vissa saker och en annan för att bedöma personens vilja att utföra dem, så är det rätt meningslöst att fortsätta. Att använda samma måttstock betyder inte att det bara finns en sak att mäta eller att det finns en måttstock som mäter allt.

För övrigt har jag inte sett några inlägg av Staffan i den här tråden så du kanske vill adressera om den sista kommentaren lite.

Mårten Wetterstrand sa...

Lennart,

Men om jag förstår Pike rätt, och jag håller med honom, så går det inte att använda samma måttstock eftersom det är skillnad på att inte kunna och inte vilja.

Ulf Gustafsson sa...

Det finns väl en gråzon mellan att omöjligt kunna ta i hand och inte vilja ta i hand. Om någon lärt sig, i hela sitt liv, att det är moraliskt fel att ha andra i hand och hälsar på andra sätt är det att göra lite lätt för sig att detta bara handlar om vilja.

Lennart W har en poäng i sin jämförelse och det är om vi i ena fallet kan acceptera att någon inte tar i hand, varför kan vi inte göra det i det andra fallet?

Orsaken till att vi gör skillnad är att vi läser in olika värderingar, olika avsikter, med att inte ta i hand. Här måste man fundera på om det är min egen (betraktarens) uppfattning som avgör, eller om det är uppfattningen hos individen som inte tar i hand eller hos den som inte blir tagen i hand. Någon objektiv uppfattning finns väl inte att falla tillbaka mot.

Eftersom det, i alla fall för mig, är så här komplext blir diskrimineringslagen problematisk och godtycklig.

I en ideal värld skulle den mest lämpade få ett visst jobb. Om hälsa genom att ta i hand var en avgörande kompetens, blir inte den som hälsar annorlunda diskriminerad.

Men nu händer det nog att den mest lämpade inte får ett jobb (där att ta i hand inte är avgörande) om personen hälsar på "fel" sätt. Vilket beror på att anställningsbeslut inte är helt rationella, utan förutfattade meningar och fördomar påverkar.

Vad är lösningen: arbeta för att mer rationella beslut tas och att diskutera värderingar.

Lennart W sa...

Aj då, det var Mårten jag riktade mig till, inte Staffan. Och så erkänner jag direkt att jag nog själv uttrycker mig aningen för vasst. Lätt att ryckas med när det börjar vevas med uttryck som "förståndshandikappade" om motståndarlägret. Nu till annat.

Pike sa...

Ulf Jag håller med dig om att det är detta diskussionen borde handla om, men om det var det Lennart ville diskutera så var hans exempel illa valt. Att dra in folk som är fysiskt oförmögna att göra något är bara ett stickspår.

Så grundproblemet är att en person A vägrar att göra X på grund av att de tycker Y. Någon annan, till exempel en arbetsgivare, förväntar sig att A ska göra X.

Då bryts problemet ner i tre frågor:
1. Kan A anses diskriminerad om arbetsgivaren i stället väljer att anställa en person som är villig att göra X?
2. Vilka varianter av Y räknar vi som tillräckliga för att hävda att A inte ska förväntas göra X? Religiös övertygelse? Social bakgrund? Vidskepelse? Politisk tillhörighet? (Observera att jag inte tar med handikapp, fobier, eller sexuell läggning)

För att delvis ta oss ur diket med handskakningarna kan jag ta ett annat verkligt exempel:
En person jag känner rekryterar personal till hemtjänsten. Det är många gånger olämpligt att ha ansiktet täckt när man har att göra med främst dementa personer, så därför får inte personalen ha burka eller slöjor över ansiktet när de är i tjänst. Enligt min vän så är i princip alla muslimska kvinnor som annars täcker ansiktet villiga att bara ha håret täckt när de arbetar. I de få fall där det inte har fungerat har man helt enkelt sagt ”tyvärr kan du inte jobba hos oss då” och det har inte lett till en enda anmälan om diskriminering.

Lennart W sa...

Pike, har X och Y i ditt exempel öht något att göra med själva arbetsuppgiften? Det verkar du inte tycka är viktigt. Däremot är det viktigt för dig att använda "samma måttstock" för alla som tillhör gruppen A, men för en annan grupp B vill du ha en annan "samma måttstock". Sorry, men då är det inte samma måttstock, utan flera olika.

Ditt exempel med hemtjänsten är öht inte relevant, om det är så att en slöja över ansiktet faktiskt försvårar för själva arbetsuppgiften. I så fall kan ju inte personen sköta ett sådant jobb och ska alltså inte ha det.

Nils: Antag att du kommer till ett land där "alla" förvänta hälsa på varandra med en kyss på munnen och att det är något som du känner dig obekväm med, kanske speciellt så mot det ena könet. Du söker ett jobb som du är mer än väl kompetent för, och verkar få det, men i det ögonblicket vill din nya chef (med "fel" kön) befästa överenskommelsen med en ordentlig Brezjnev-Honecker-kyss. Du försöker istället skaka hand, men chefen blir bara sur, och du får inte jobbet som du ju faktiskt är kompetent till, och det bara pga ett hälsningssätt som du inte känner dig bekväm med.

Och allt är ok för dig? Inte för mig, men jag spelar väl bara dum.

Alla: Seriöst, vad är den sant sekulära ståndpunkten i det här fallet? Att just vår traditionella sedvänja är den enda tänkbara??

Ulf Gustafsson sa...

Lennart W,

Du är verkligen inte lätt att diskutera med, då du regelbundet förvanskar det andra skriver och kommer med twistade påståenden.

Exempel i din senaste kommentar:
Pike: "en person A"
Du: "alla som tillhör gruppen A"

Du: "Seriöst, vad är den sant sekulära ståndpunkten i det här fallet?"
Jag: Seriöst, hur är det möjligt att du tror att det finns en sådan ståndpunkt?

Lennart W sa...

Ulf: Menar du att Pike antagligen bara menar en enda person A, och inte alla som är som A i relevanta avseenden? Det tror inte jag. I det senare fallet är min "förvanskning" ändå av en ganska mild form, om det nu ens kan kallas för det.

Ang vad som är sant sekulärt är det iaf inte en märkligare fråga, imho, än den om vad som är sant kristet, som ju är ett ständigt tema på den här bloggen.

Tror jag har fått fram vad jag har att säga om detta så jag sätter streck här.

Pike sa...

Jag kliver gladeligen rätt ner i fällan som Lennart gillrar.

Min sekulära ståndpunkt är att det vi pratar om är ett medvetet val. Du väljer din religion och du väljer hur du tolkar dess regler. Om dessa regler förhindrar dig att göra vissa saker så har du medvetet valt bort att göra dem. Du kan därför inte vänta dig att samhället ska ta konsekvenserna av dina val, utan det får du göra själv. Att du åberopar religion som en ursäkt för att få privilegier eller undantag blir därmed meningslöst och mer sekulärt än så behöver det inte bli i min mening.

Bara för att undvika att det här vrids om till en generell argumentation mot humanister eller ad hominem-argument mot mig så kan jag meddela följande:

1. Jag är inte Humanist.
2. Jag tycker egentligen inte att religion är särskilt viktigt i sig. Jag vill helst att religion inte ska ha någon roll alls i mitt liv och det är därför jag vill ha ett så sekulärt samhälle som möjligt.
3. Jag är kanske inte alltid objektiv, men känslomässig är jag definitivt inte, även om vissa personer försöker provocera fram en sådan reaktion. Jag har varit med för länge för att ta åt mig, helt enkelt.

Nils sa...

Lennart,


felet med ditt resonemang är att det är rent hypotetiskt, irrelevant. Hoenecker-kyssar förekom inom en diktatur som vi har lämnat bakom oss. På den tiden kunde ett höjt ögonbryn leda till 20 år i Sibirien. Vi har lämnat de flesta diktaturer bakom oss, den enda som tränger på är islamisternas.

En enkel vardagshändelse krånglas till bortom alla proportioner, man kan inte tillämpa Platons dialoger eller kvalificerade ekvationer på varenda trivial vardagsföreteelse som den här.


Nu är han i Sverige och då tar han seden dit han kommit. Problemet är DO som uppmuntrar till den här sortens haverier och jag håller fullständigt med Hanne Kjöller: lägg ner DO!

StaffanG sa...

Det är klart att detta är ett delikat problem för samhället att hantera. Om man höjer blicken över de enskilda fallen så kan man skönja något annat än religiösa skäl, nämligen politisk strategi att flytta fram positionerna och göra sig mer synlig och därmed accepterad, vilket säkerligen är Muslimska brödraskapets ambition och därför propageras av många med samma islamistiska grundsyn. Man testar på alla områden gränserna för demokratin med hänvisning till religionsfrihet och mänskliga rättigheter, fast man själv i andra sammanhang förnekar dessa principer.

Eftersom slöja, minareter, böneutrop, att vägra handskakning m.m. inte är styrt direkt av religionen (många avstår detta), utan bara en tolkning man väljer att göra, så blir tillmötesgående och hänsyn till sådana krav i praktiken ett stöd till de mer radikala (läs: reaktionära) krafterna inom islam, vilket då kan försena eller försvåra en reformering (staten blandar sig s a s helt i onödan och felaktigt in i teologin till gagn för konservativa och fundamentalister). Man hjälper till att normalisera de mer extrema uttrycken för islam.

Det enskilda fallet kan tyckas bagatellartat, men resultatet i slutändan blir närmast en karikatyr på religionsfrihet, mänskliga rättigheter, jämställdhet, demokrati och rättsstat, om religiösa som i praktiken kränker andra får tolkningsföreträde - i stället för att man sätter gränser för religionens påverkan i samhället.

Unknown sa...

Ulf. (1)

http://www.flickr.com/photos/globalintegration/5277134900/

http://denkristnahumanisten.wordpress.com/2013/11/30/handtag-famntag-klapp-eller-kyss/

http://feministisktperspektiv.se/2013/11/20/normativ-handskakning/

Så där, ja: då är artiklarna presenterade och jag kan kommentera försenat. Jag ville ha hjälp i mitt svar från två kvinnor eftersom det hela tiden hänvisas till genusfrågan när vi diskuterar handskakning, dessutom tyckte jag att det kunde vara spännande med en som var feminist och en som var humanist, en som var kristen och en som var muslim och nu i helgen hade båda fått ut sina artiklar.

Det första problemet med argumentationen hos Fahlberg/Sturmark/Westerberg (FSW) är godtycket. Just nu är det normalt i väst att hälsa med hand, men detta är inget statiskt, vare sig nu, då eller på andra platser. Åker du till andra ställen förväntas du kunna hälsa på andra sätt, på samma sätt så kommer vi kanske att bli tvungna att hälsa på ett annat sätt när Kina tar över världsekonomin, samt när väl Sverige blir muslimskt. Då duger inte handskakning. Motargumentet är då givetvis

”Ja men om jag nu tvingas buga i Jakarta, kan väl han ta i hand?” Jovisst för all del. Jag har inget emot att man lyfter frågan, att man känner sig snopen eller irriterad över att bli bemött enligt annan kod, utan det jag vänder mig emot är det subtila hotet hos FSW att det är rätt att ge folk med annan kultur lägre medborgerliga rättigheter. ”Hälsar de inte på rätt sätt, ska de inte rätt till ett jobb”

Det kan kännas förargligt men varför inte ta det lite mer humoristiskt? ”Hoppsan hälsar du så, ja ja då vet jag det till nästa gång, och nästa gång kanske du känner mig så väl att vi snart kan börja ta i hand”. FSW gör det till en så stor och allvarlig fråga istället för att se den för vad den är en petitess om artighet. Vi måste alla anpassa oss och det gäller den muslimskle mannen som söker jobb i Trollhättan men också FSW. Om man framhärdar som FSW gör i sina krav, så hoppas jag att de alltid lydigt sätter på sig långbyxor i grekiska kyrkor, täcker huvudet i synagogor, sitter på ett annat säte än sin hustru/make på bussen i Addis, inte talar med sin hustru/make på gatan i Mogadishu, går fem steg framför sin hustru i Marakesh, använder rätt verbformer till olika människor Outback i Auistralien, samt alltid ni:ar sin gemål offentligt i Paris. Det finns så många olika regler att man måste lära sig att se dem ur flera perspektiv samtidigt för att det ska fungera.

Nå Ulf Var var det FSW gled i sin argumentation

1) ”Trollhättans kommun gjorde fel när den gav skadestånd till en man som vägrat skaka hand med en kvinna och straffade den tjänsteman som nekade mannen praktikplats”

Det var inte för att han vägrade hälsa som han fick skadestånd, utan för att han vägrats ett arbete,

2) ”Mannens beteende omfattas inte av religionsfriheten,”

Jo hans religion omfattas av religionsfriheten och eftersom hans beteende omfattas av hans religion, så är det helt korrekt att tillåta honom detta.

Unknown sa...

Ulf (2)

3) Det är inte en fråga om kvinnoförtryck utan könsåtskillnad. Könsåtskillnad kanske inte är världens modernaste och fräschaste kulturdrag, men är det en del av en religion är det acceptabelt och dessutom är den inte ett tecken på förrakt utan tvärtom respekt.

4) ” Men låt oss börja med att slå fast några självklarheter. Ingen människa kan tvingas att uppföra sig på ett visst sätt i sociala sammanhang. Den som inte vill skaka hand har rätt att vägra göra det. Däremot har ingen rätt att kräva att de val och ställningstaganden vederbörande gör alltid ska vara helt utan konsekvenser.”
Återigen glider man mellan vem som bestämmer konsekvenserna och inte. Om båda är svenska medborgare, varför skall den ena då bestämma konsekvenserna. För båda åligger det ett medborgerligt krav av ömsesidig anpassning. Detta gäller givetvis även om den andra inte är medborgare, men där kan inte lagen ge båda samma rättigheter.
Jag saknar kulturell fantasi, respekt och kunskap om kultur och religion hos FSW, men saknar bara fingertoppskänsla och kulturellt mod hos den muslimske man (eller kvinna) som vägrar hälsa på någon av motsatt kön.

Mårten Wetterstrand sa...

Görel,

Det åligger alla svenska medborgare att inte diskriminera genom att göra åtskillnad på kön. Det handlar inte om hälsningens art utan om de bakomliggande faktorerna till själva vägrandet. Något som mannen också varit mycket tydlig med.

Staffan G ger också i sin kommentar 2013-11-16 16:56 en utmärkt och träffsäker problembeskrivning.

Patrik Lindenfors sa...

Görel,
Det verkar nästan som om du menar att diskussionen handlar om att tvinga människor att skaka hand. Men jag läser väl bara slarvigt.

Unknown sa...

Träffsäker? Den analysen ser sammanhang som inte finns och heter man Dan Brown kan man tjäna på slikt. Men den skeptiska personen bör skilja mellan det sannolika skeendet och det sanna.

Ulf Gustafsson sa...

Gorel,

Det mesta i ditt resonemang håller jag med om. Du lyckas i och för sig inte förklara hur "Artikelförfattarna glider emellan parterna i konflikt/en/erna", men den är inte det viktigaste för mig att förstå.

Ett problem i ditt resonemang är att du inte tar hänsyn till att avgörande i frågan. Det är ett diskrimineringsärende och staten tar ställning i frågan. Om det inte var detta, så vore det enkelt att ta det lite mer humoristiskt.

Angående dina punkter:
(1) ja, helt rätt. Men det frångår av texten.
(2) där har ni olika uppfattning. En domstol skulle behöva testa det.
(3) ja, men könsåtskillnad återföljs nästan alltid av förakt mot hbtq-personer. Därför måste det (oftast) bekämpas.
(4) du glömmer att det är en anställningssituation. Det handlar om vilka krav arbetsgivaren får ställa. Att särbehandla religiösa val jämfört med andra personliga val är enligt mig fel.

Lachen sa...

Ett riktigt ociviliserat sätt är väl att först skaka hand och sedan lämna rummet i protest mot den man skakat hand med...http://www.youtube.com/watch?v=aiytMaYFx-4

 
Religion Blogg listad på Bloggtoppen.se