14 nov. 2013

Högsta förvaltningsdomstolen beslutar om blinda bidragsbeslut

Från tidningen Dagens Juridik:
I mars 2011 upphävde Högsta förvaltningsdomstolen regeringens beslut att neka Jehovas vittnen statsbidrag. HFD konstaterade då att beslutet kunde bli föremål för rättsprövning och att regeringen dessutom hade brustit i sin motiveringsskyldighet.
Med hänvisning till Jehovas vittnens inställningen till deltagande i politiska val kom regeringen ändå - i maj 2012 - fram till att Jehovas vittnen inte uppfyller kraven i lagen om stöd till trossamfund.
Enligt regeringen uppmanar Jehovas vittnen sina medlemmar att inte rösta i politiska val. Regeringens inställning framgår av HFD:s dom:
"Regeringen anför att rätten att rösta i allmänna val utgör en del av de grundläggande värderingar som samhället vilar på och att Jehovas vittnen således inte uppfyller kraven i lagen om stöd till trossamfund, om att bidra till att upprätthålla och stärka sådana grundläggande värderingar."[...]
HFD konstaterar nu att "regeringens beslut saknar stöd i lag" och återförvisar därför ärendet till regeringen för ny handläggning.
HFD skriver bland annat i sin motivering:
"Högsta förvaltningsdomstolen konstaterar att en allmän och lika rösträtt utgör en del av de grundläggande värderingar som samhället vilar på. Samtidigt förhåller det sig så, att medborgarna visserligen kan förväntas utnyttja de möjligheter att delta i sitt lands styre som står öppna för dem, men att de också har rätt att avstå från att göra detta. I Sverige utgör rösträtten just en rätt och inte en skyldighet.
Respekten för religionsfriheten fordrar att bedömningen av om ett trossamfund kan anses bidra till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på inte innefattar någon närmare prövning och värdering av samfundets religiösa lära. Att så inte får ske har uttryckligen framhållits i lagens förarbeten (prop. 1998/99:124 s. 64). Som framgått följer det även av Europadomstolens praxis att statens skyldighet enligt artikel 9.1 i konventionen att förhålla sig neutral och opartisk är av avgörande vikt vid bedömningar av detta slag." 
Så bidrag lämnas ut till religiösa samfund som  bidrar till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på, men det är inte tillåtet att granska samfunds religiösa läror för att se om de faktiskt uppfyller dessa krav?

Verkar rimligt.

Tack till Marcus Kymell för artikeltips!

2 kommentarer:

Anders Hesselbom sa...

Ibland undrar jag om det är tron på Gud som skiljer fullvärdiga medborgare från övriga medborgare. Eller så kanske JV är en viktigare samhällsfunktion än t.ex. Humanisterna.

StaffanG sa...

Svagt motiv, som verkar skenargument. Det finns t o m forskare i statsvetenskap som öppet säger sig inte rösta, utan att få sparken. Kungen röstar väl heller inte - dålig förebild, som borde tvingas abdikera?

Hela denna ordning måste reformeras, omdefinieras - och inkludera sekulära livsåskådningsorganisationer, som vilar på demokratiska grund, samtidigt som den exkluderar sådana - religiösa eller ej - som inte gör det.

 
Religion Blogg listad på Bloggtoppen.se