27 nov. 2013

Michael Onfray - en lite mjukare ateist?

The three monotheism share a series of identical forms of aversion: hatred of reason and intelligence; hatred of freedom; hatred of all books in the name of one book alone; hatred of sexuality, women,and pleasure; hatred of feminine; hatred of body, of desires, of drives. Instead Judaism, Christianity, and Islam extol faith and belief, obedience and submission, taste for death and longing for the beyond, the asexual angel and chastity, virginity and monogamous love, wife and mother, soul and spirit. In other words, life crucified and nothingness exalted.
Michel Onfray, The Atheist Manifesto:
The Case Against Christianity, Judaism, and Islam

21 kommentarer:

Anders Hesselbom sa...

På förekommen anledning - den "vassa filosofen".

Henrik Larsson sa...

För att ge en smula balans åt Onfray innan jag lämnar bloggen ifred då bara, så han inte oxå buntas ihop med någon och förväxlas med Dawkins eller nån ;):
"Socialists find me too far left; Trotskyites not far enough; ecologists say I am too happy eating foie gras, defending nuclear energy and GM plants; feminists find I am not enough of a woman; anarchists a petit-bourgeois who has sold out because I believe in universal suffrage."

StaffanG sa...

Ord och inga visor, men så är han ju också sofistikerad filosof och inte någon obildad biolog... En sann hedonist, epikuré och livsnjutare.

Patrik Lindenfors sa...

Onfray har uttalat sig om annat också, Henrik. Det ifrågasätter ingen. Det har Dawkins också gjort.

Anders Hesselbom sa...

Vad är syftet med detta? På samma hemsida där Henrik hittar sitt Onfray-citat, kan man även se Dawkins leka med uttrycket open mind vilket alltså bevisar Dawkins icke-arrogans lika elegant som det bevisar Onfrays icke-arrogans. Så varför har det gnällts här i typ oavbrutet i tre dagar?

Mattias sa...

Elegant, Anders. Tack! :-)

Henrik Larsson sa...

Rekapitulation?
Någon nämner att Onfray skriver trösterikt om filosofihistorien i en kommentar som jag skrev om att vi är fotnoter till Platon. Så långt allt väl.
Jag håller med.
Någon lägger sedan upp ett citat av Onfray för att bevisa något oklart.
Jag spelar citatbingo och visar att Onfray även är anarkist.
Anders H. hajjar inte det och hittar på något eget.
Någon kallar detta elegant
Detta är nog en mardröm som vi alla vill vakna från.
Det enda som bevisas bortom all tvekan är att jag som svarar på detta inte har ett liv.
Nåt sånt? Kan vi vidimera protokollet?

Patrik Lindenfors sa...

Henrik,
Så nu är du historierevisionist också? Ditt "Jag håller med" beskriver inte riktigt vad som hände. Du skrev så här (i kommentaren Anders Hesselbom länkar till överst i den här tråden): "Håller med, [Onfray] är spännande och trösterik på flera vis." Staffan G ifrågasätter den här utsagan eftersom den uppvisar vissa tecken på att inte vara sann (något som man lätt inser om man läser Onfray). Jag lägger upp ett inte så trösterikt Onfray-citat på bloggen för att visa på detta - ett extremt aggressivt antireligiöst uttalande för att vara specifik. Då citerar du ett annat Onfray-citat för "att visa att han är anarkist". Den här sista manövern är helt gripen ur luften. Onfray kan vara anarkist, libertarian eller kommunist utan att det har nåon som helst relevans för det vi diskuterar. Vad är syftet med detta? Diskussionen gällde inte vem som kunde hitta Onfray-citat på nätet utan huruvida han var trösterik eller inte.

Henrik Larsson sa...

Du missar poängen, igen. Eller snarare hittar på en egen. Det är inte svårt alls att förstå Onfray som både anti-religiös och trösterik på samma gång om man vill det. Förstår du det så faller allt struntpratet bort och det stämmer. Så du har heller inget liv alltså? ;)

Patrik Lindenfors sa...

Henrik,
Enligt samma logik som man kan förstå GT-guden som både kärleksfull och massmördare har du förstås rätt. Dock tror jag inte man bör texttolka filosofer på samma sätt som man texttolkar bibeln. I och för sig skulle det förklara en hel del av det du har skrivit nu när du för det på tal...

Jag har ett utmärkt liv. Oförtjänt utmärkt, till och med. Något jag blir smärtsamt medveten om ibland härnere.

Nils sa...

Patrik,

”Jag har ett utmärkt liv. Oförtjänt utmärkt, till och med. Något jag blir smärtsamt medveten om ibland härnere.”

Formulerar du inte här hela det västliga, kristna tänkesättet och det som filosoferna kallar ”tyrrany of guilt”.

Om du har ett utmärkt liv, varför skulle det vara oförtjänt? Bygger inte det på nollsumme-tanken, att ditt välmående en annans misär? Att du och vi alla vi välmående på något sätt har skuld i andras olycka?

Henrik Larsson sa...

Ok, en gnutta ironi gick förlorad där. Med brist på liv (get a life) menade jag bara anglofiliskt att vi ägnar oss åt sådant vi inte borde ägna oss åt. Jag vågar gissa att vi kanske är överens on det.
Behöver jag säga att om du argumenterar för att mitt läsande av Onfray och en fundamentalists läsande av GT korrelerar på något vi är det ett kluster av ohederliga argumentationsfel.
Att se tröst i tankeskärpa har inget att göra med att se tröst i motsatsen. Den här resentimentsstyrda argumentationen tror jag alla kan leva utan.
Jag är inte lede fi, jag gillar bara hederlig retorik.

Patrik Lindenfors sa...

Nils,
Intressant fråga. Jag är inte oförtjänt av min rikedom för att det resonemanget på något sätt skulle göra att mina rikedomar kom någon annan till del (det finns andra sätt att göra det på). Min oförtjänthet kommer sig ur att det enda jag gjort för att få mina rikedomar är att födas på rätt plats och i rätt tidpunkt för att kunna realisera mina förutsättningar. Mina medmänniskor runt omkring mig har inte haft samma tur. Det är i princip det enda som gör att jag är rik och de är fattiga.

Nils sa...

Patrik,

”Min oförtjänthet kommer sig ur att det enda jag gjort för att få mina rikedomar är att födas på rätt plats och i rätt tidpunkt för att kunna realisera mina förutsättningar.”

Jag tycker det är ett märkligt resonemang. För mig är det som om allt styrdes av en Gud i form av den lilla fen Tingeling i Peter Pan. Gud sitter där uppe, svingar sitt spö och ut strömmar alla dessa stjärnor som i själva verket är människofrön och de faller ner helt slumpmässigt i världen Jorden.

För mig är det att förneka historien, förneka utveckling och all mänsklig strävan. Under andra tidsåldrar måste det varit ”oförtjänt” att föda på alla andra kontinenter som var varmare och bördigare. Under den mörka medeltiden t ex, under islams påstådda guldålder, måste Europa ha varit det mest ofördelaktiga stället att födas på. Men de människor som trots allt gjorde det kämpade och strävade för ett bättre liv.

De som föddes i det arabiska paradiset gjorde tvärtom, de valde islam och gick in i det mörker som än idag råder. De valde sin väg och satte barn till världen i den världen.

Vi är generationer i en lång kedja som du väljer att godtyckligt bryta eftersom vi på något sätt anses ha nått historiens slut. Resonemanget om oförtjäntheten av att födas på rätt ställe är den yttersta skuldtyrranin, det är ju arvssynden i sekulär tappning.

Patrik Lindenfors sa...

Jag är jättestolt över mina förfäder och deras strävan. Men *jag* har inte gjort ett dyft för att få den smakstart i livet det innebär att födas i en förort i Stockholm istället för en förort i Bombay. Du kan inte ta åt dig någonting av äran i vad dina förfäder gjort. Det enda du kan vara är stolt och tacksam att de gjorde det. Men förtjänt av det? För mig förtjänar man sådant man gjort själv. Att födas i Sverige i nutid är mer som att vinna på Lotto.

Och det är inte Gud det handlar om, det är ren och skär slump. Det är heller inget du kan ta åt dig äran för.

Nils sa...

Tror man att allt är slump då är inte Gud långt borta.

Patrik Lindenfors sa...

Gud är väldigt långt borta ifrån slumpen. Det är ju Han som skapar mening i allt. Slumpen är meningslös.

Men menar du att du faktiskt förtjänat att födas på den tid och plats du gjort - ser du det som någon sorts personlig prestation? Hur får du till det?

Lennart W sa...

Patrik: Hur skulle DU kunnat ha fötts som en fattig indier?

(Vad är det som gör att du är du? Arv och/eller miljö -- eller din själ som har haft tur och hamnat i rätt kropp med rätt arv och/eller miljö, eller vad då egentligen?)

Patrik Lindenfors sa...

Lennart,
Jag är inte densamma från ena sekunden till den andra, varken fysiskt eller mentalt. Jag är glad att alla de skepnader jag antagit sedan tidernas begynnelse varit en nutida svensk och inte en nutida fattig indier. Dock har jag ingenting gjort för att förtjäna denna bana genom rumstiden.

Nils sa...

Patrik,

du missförstår mig om du tror att jag går omkring känner mig förtjänst av mitt öde. Jag hävdar bara att det är ingen slump att världen ser ut som den gör.

"Men *jag* har inte gjort ett dyft för att få den smakstart i livet det innebär att födas i en förort i Stockholm istället för en förort i Bombay. Du kan inte ta åt dig någonting av äran i vad dina förfäder gjort."

Klart att vi kan. Det är att barnen är "födda" av dig som är det avgörande. Om du och din familj skaffar barn medan ni är på Filippinerna så kommer det inte att vara bestämmande för deras framtid att är de är födda just där.

Självklart har inte du gjort något för att födas men jag kan inte se annat än att ditt sätt att resonera innebär att allt är en rad slumpar/tillfälligheter i en enda lång kedja tillbaka den för första urslumpen för fyra miljarder år sedan.

Därefter har allt varit utstakat av slumpen och alla människor som inte gjort något för att födas har inte kunnat påverka någonting.

Är det en slump att det bor nästan 97 miljarder på Filippinerna?

Eller för att ta Egypten som jag såg delar av en fransk dokumentär om nyligen. För att göra sig av med de årliga okontrollerade översvämningarna byggdes Assuandammen, säkert med hjälp från väst.

Översvämningarna bar med sig sediment som blev kvar när vattnet drog sig till och skapade en fantastisk bördighet. Efter Assuandammen blev man beroende av konstgödsel och bygget ledde också till en befolkningsexplosion.

Den enorma befolkningen bor på den lilla gröna remsa som Nildalen utgör plus deltat där majoriteten lever. Befolkningen fortsätter att öka och varje år minskas odlingsytan i deltat med 10 000 hektar för att det byggs bostäder. Samtidigt importerar landet redan hälften av den spannmål som krävs för att föda befolkningen.

Är det också bara tillfälligheter eller slump eller vårt fel? Är det enbart väst som har skuld och ansvar?

Patrik Lindenfors sa...

Nils,
Min enkla poäng är att jag - som enskild person - inte gjort något för att förtjäna min smakstart i livet (Stockholmsförort). Eftersom denna "lottovinst" gjort att jag har mer resurser än 95% av jordens befolkning så gör det att jag - som individ - har ett speciellt ansvar. Jag kan nämligen göra mer för att förändra världen än någon som inte fötts med de resurserna. Du kan förstås hävda att du är förtjänt av dem för att någon annan arbetat ihop dem åt dig, men det håller jag faktiskt inte med om. Jag ser det som en individuell fråga.

 
Religion Blogg listad på Bloggtoppen.se