10 mars 2014

Kritik mot vedertagna generaliseringar

Det är populärt att hävda att det är en livsåskådning att inte tro på Gud. Inte sällan är det sekulärhumanismen man tänker på när man kallar ateism för en t.ex. en lära, men det finns lika många föreställningar om ateism som det finns fördomsfulla teister.

Det är lätt att hitta problem med denna sammanblandning, och även om jag själv identifierar mig som sekulärhumanist, så är det inget annat än frånvaron av gudstro som kvalificerar mig som ateist. Om man bara tittar på vad ordet betyder, så är ordet helt onödigt. Att inte tro på Gud är något av det självklaraste som finns för många människor, precis som andra inte ligger vakna om nätterna och grubblar över älvors potentiella existens. Och ur det perspektivet är det frestande att tillskriva andra värderingar och betydelser till ordet ateist. Vissa menar att det är ett vetenskapligt ställningstagande i stil med gudsförnekande, andra menar att det är ett moraliskt ställningstagande i stil med att man inte sympatiserar med Gud. Om man jämställer ateism med antiteism, borde man fundera över varför någon besvärar sig med att kalla sig för antiteist, när ordet ateist duger lika bra.

Men i ljuset av att det finns många som tror på Gud, finns det fullgod legitimitet att använda ett ord för att inte tro på Gud. Det är inte speciellt problematiskt att någon menar att ateism med nödvändighet är en specifik lära, eftersom det är väldigt lätt att svara. "Jag är inte anhängare av någon lära, jag råkar bara inte tro på Gud." Problematiskt blir det först när man inte respekterar sina medmänniskor, och envisas med att hålla fast vid sina definitioner av andra människors påstådda åskådningar. Jag kan tänka på att någon i samtal berättar att han är kristen, vilket i samtalspartnerns öron låter som att han är kreationist, eftersom samtalspartnern tillskriver kreationismen till kristendomen. Detta är inte något större problem, om samtalspartnern kan acceptera ett nej - det går att vara kristen utan att vara kreationist, och vi har olika ord att tillgå för att kunna separera ateismen från en lära, eller kreationismen från en annan.

Men man kan i princip säga att det omvända gäller. Nästan alla sekulärhumanister är ateister och nästan alla kreationister är gudstroende. Därmed inte sagt att alla kristna är kreationister eller att alla ateister är sekulärhumanister. Men bara för att många ateister anser att sekulärhumanismen är given och många kristna anser att skapelsetron är given, kan man inte alltid generalisera. Jag träffar ofta kreationister som legitimerar sin skapelsetro med frasen "jag är kristen", vilket måste kunna göras utan att det ska tolkas som ett uttalande om "alla kristna".

6 kommentarer:

Ulf Gustafsson sa...

Jag kallar mig heller antiteist än ateist. Skälet till detta är att ateism inte är en identitet för mig.

Säger som de gamla grekerna: "Inte är jag a-persier. Jag är anti-persier."

Anders Hesselbom sa...

Jag har också slutat, men ordet förekommer fortfarande i mina texter.

Jag pratade vetenskapsfilosofi med en forskare som rätt snabbt avslöjade min partiskhet i frågan om gudomliga väsen, och yttrade frasen "ah, du är ateist!" vilket jag nästan tyckte var lite fräckt, eftersom det syftade till att säga något om poängen jag försökte göra i vårt samtal. När jag blir rättad, så skakar jag inte av mig det för att den som rättar mig saknar en falsk dogm.

Att inte tro på Gud, är det naturligaste i världen.

Lennart W sa...

"Om man bara tittar på vad [ateism] betyder, så är ordet helt onödigt."

Detta kan kanske ifrågasättas, även om man accepterar bloggpostens premisser.

Är "vakuum" ett onödigt ord? Det betyder ju bara frånvaro energi och materia. Men ändå anser faktiskt vi fysiker att ordet är väldigt användbart, för vakuum HAR ju faktiskt egenskaper. Och då behöver man ju inte ens tala om virtuella partiklar och vakuumenergi och krökt rumtid och annat sånt där intressant från de lite mer avancerade fysikteorierna. Det räcker med att lufttrycket är noll för att i en del sammanhang få dramatiska konsekvenser, t ex om något går fel i en rymdfarkost med fullt lufttryck på insidan och "ingenting" på utsidan.

I p-dopade halvledare (i transistorer t ex i en dators mikrokretsar) har vi ett annat lite märkligt exempel på hur "ingenting" har fysikaliska egenskaper. S k "hål" är en tom plats där det borde ha funnits en elektron. Frånvaron av denna negativa laddning uppför sig som en positiv laddning, och dessa kan röra sig och därmed transportera elektrisk ström!

Fråga: Är verkligen "ateist" ett onödigt ord?

Anders Hesselbom sa...

Lennart, nej. Jag argumenterar inte för att ateist är ett onödigt ord. Tidigt i mitt resonemang så säger jag att ordet är onödigt i ett perspektiv, men resonerar vidare i frågan. Så det är inte vad jag påstår, det blir lite quote mining. Men personligen kallar jag mig inte som ateist, av samma skäl som du inte kallar dig aenhörningist.

Finns det premisser du inte accepterar? Det är lite mera intressant, för om du kan argumentera för att jag använder felaktiga premisser, så vill jag höra det resonemanget.

Lennart W sa...

Alla kommentarer hittills, inkl dina egna, handlar om ordet "ateism" och att du och Ulf har slutat använda det och så, så i så fall är vi många citatutvinnare. Men faktum är ju att just de här formuleringarna om det onödiga i ordet "ateism" och det BARA betyder avsaknad av tro på något gudomligt ju är ett ständigt återkommande tema bland ateister, och inte minst på den här bloggen.

Det här skriver jag nu svart på vitt. Men är inte svart också ett onödigt ord egentligen, som ju bara är avsaknad av ljus och färg, yada, yada, yada? Musikens effektfulla pauser är också bara frånvaro av ljud, ändå har dessa ickeljud speciella symboler i noterna. Etc.

Annars håller jag bara med: Generalisera inte så mycket om folk.

Alla, samstämmigt: "We are all individuals!"
En ensam person: "Not me."

Anders Hesselbom sa...

Lennart, i en värld utan troll där några få tjatar om att det inte finns några troll, så kan det bero på att andra faktiskt tror på troll. Icke-tro diskuteras inte för att trolls eventella existens är en kitlande och spännande fråga, utan för att det finns folk som tror på troll. Icke-tro på troll legitimeras av frånvaron av evidens för trolls existens, och debatten om icke-tro på troll legitimeras av att folk tror på troll. Och eftersom vi lever i det samhälle vi lever, är det en självklarhet att Gud, gudstro och icke-gudstro diskuteras. Ibland verkar det som att du inte gillar debatten, lite som om det var vi som ville ha dig här, men nu när du är här, kanske du kan anstränga dig lite. För även du ser väl att din analogi haltar? Och även du ser väl att ordet "ateist" behövs? Men låt oss kalla det för "vetenskaplig skeptiker" så får vi med oss ett sansat förhållande till gudar och troll. Låt oss vara överens om att troll kan finnas, utan att vara överens om huruvida det finns skäl att tro eller rätt att svara dem som tror.

 
Religion Blogg listad på Bloggtoppen.se