8 mars 2014

"Samhällskroppen finns inte"

David Kato
Lena Andersson skriver i dagens kolumn, bra om problemet med att ge nationer och grupper gemensamma medvetanden, gemensamma idéer. Hennes exempel är de bestialiska anti-gaylagarna i Uganda, men tankegången kan generaliseras. Även om negativa konsekvenserna inte är likvärdiga för alla grupptänkande.
För knappt två veckor sedan undertecknade Ugandas president Yoweri Museveni en lag om skärpta straff för homosexuella handlingar i landet. Samtidigt gjordes det straffbart att inte anmäla dem som begår sådana handlingar. Erkännande och förespråkande av enkönade relationer förbjöds också.
Samma dag var finansminister Anders Borg i Uganda för att diskutera ekonomi och tillväxt, men besökte även människorättsaktivister och gav sitt stöd. Desto konstigare var hans yttrande i Sveriges Radio följande morgon. Borg sa att lagen ”ur ett svenskt perspektiv” naturligtvis var oacceptabel. 
Med sin kommentar anslöt sig Anders Borg indirekt och kanske oavsiktligt till president Musevenis syn på saken. I talet som följde på undertecknandet sa presidenten att det pågår ”försök till social imperialism, ett pådyvlande av sociala värderingar. Vi beklagar att ni [i väst] lever som ni lever, men vi håller tyst om det … Vi afrikaner behåller våra åsikter för oss själva och försöker aldrig pracka på vårt synsätt på andra”. (Reuters)Ett svenskt perspektiv? Lagen är synnerligen oacceptabel ur ett mänskligt, ett afrikanskt och ett ugandiskt perspektiv ifall man är ugandier och homosexuell eller afrikan och förespråkare av individens självägande, liksom för varje medborgare i Uganda som inte vill vara tvingad att anmäla brott som saknar brottsoffer. 
Inte det? Att pracka på enskilda medborgare parlamentets och majoritetens moralsyn gällande relationer och sex rimmar illa med den hållningen, men inte om man ser ”sitt folk” som en enhet och ”andra folk” som något väsensskilt. När nationer och grupper görs till ett gemensamt medvetande får det dessa förödande och smärtsamma konsekvenser.
Läs mer i Samhällskroppen finns inte

2 kommentarer:

Lars Torstensson sa...

Mångkulturalism upphöjd till "mångnationalism"

Man skulle kunna säga att vad Lena visar på är mångkulturalism upphöjd till "mångnationalism". Man ser "sitt folk" som en enhet, och "andra folk" som något väsensskilt, och tillerkänner eller frånkänner människor rättigheter beroende på vilken nation de tillhör.

Ungefär som en del antirasister kräver att vissa människor ska avstå från rättigheter som alla andra - och de själva! - åtnjuter, eftersom deras kultur eller religion kräver det.

Lars Torstensson sa...

Mångkulturalistisk inkonsekvens

Trots likheterna mellan mångkulturalism och "mångnationalism" har jag aldrig beskyllts för att vara afrofob när jag har kritiserat homofientliga lagstiftare och präster i Afrika. Men jag har flera gånger blivit anklagad för att vara islamofob, när jag har vänt mig mot imamer som velat förbjuda homosexualitet. Ändå har vissa av de senare t o m dömt människor till döden för homosexuella handlingar!

Det visar hur inkonsekvent kulturrelativister och mångkulturalister resonerar.

 
Religion Blogg listad på Bloggtoppen.se