25 okt. 2014

Gud i hjärnan

Vid Humanisternas fortbildingsdag för lärare den 11 oktober föreläste Dan Larhammar, professor i molekylär cellbiologi vid Uppsala universitet, om möjliga neurovetenskapliga och psykologisk förklaringar till religiositet. Kunskaper som, enligt Larhammar, borde ingå i religionsundervisningen i skolan.

9 kommentarer:

Angela sa...

Protest! Homeopati och antroposofi har ingenting med varandra att göra. Homeopatin emanerar från Paracelsus signaturlära och utvecklades vidare av Samuel Hahnemann. Antoposofin använder sig av homeopatibegreppet när de tillverkar sina läkemedel men menar att planeterna mm har inverkan i tillvekningsprocessen. Hahnemann hävdade aldrig att homeopatin är övernaturlig. Rudolf Steiner bildade en religiös livsåskådning där läkande intar en stor plats. Men homeopatin hos antroposoferna är inte Hahnemanns homeopati.

Larhammar säger att när det gäller religiösa upplevelser, nära-döden upplevelser och utanför-kroppen upplevelser, så är det representanter för den egna religionen och kulturen som upplevaren säger sig möta. Detta måste vara åldersstigna uppgifter. Idag råder mångfald även på dessa områden. Mycket vanligt är att man har en indian som visar sig, med fjädrar och andra attribut. En människa från Falköping kan ha en asiatisk vägledare i andevärlden mm.
Utifrån Larhammars teori om hur benägna vi är till självbedrägeri och att detta också gäller religiositet, undrar jag: alla de som inte är troende, är de robotar som inte programmerats till självbedrägeri? Likaså vad gäller teorin om heriditet vad gäller religiositet. Om det stämmer kommer aldrig en ateist att bli troende och en troende aldrig bli ateist. Alla ansträngningar vad gäller att bevisa/motbevisa Guds existens kan därmed läggas på hyllan.

"Har människan en gudsmodul i hjärnan", frågas i föredraget. Hon har naturligtvis anlag till att tro.

Ulf Gustafsson sa...

Angela,

Angående homeopati, så var det Larhammar sa 17:30, i en bisats, väl en mycket kort sammanfattning av det du skriver.

Har du någon referens till en studie om nära-döden upplevelser där vi kan läsa om det du skriver? En anekdot från Falköping utgör ingen studie.

Jag tänker mig det som att vi har ett antal "reglage" i hjärnan som är olika inställda för olika människor. Dessa inställningars samverkan resulterar i mer eller mindre "religiositet". Vissa människor blir då extrema åt ena eller andra hållet, men de stora flertalet befinner sig i mitten. Extremerna kommer mycket sällan växla från teism till ateism, men detta gäller inte det stora flertalet. Samtidigt anser jag "religositet" vara mycket mer än gudstro.

Att debattera Guds existens har nog ändå inverkan på ganska få, men inte för att människor inte kan ändra sig, utan för att ganska få har intellektuella skäl för gudstro/icketro.

Lennart W sa...

Ulf: "Vissa människor blir då extrema åt ena eller andra hållet..."

Är det här möjligen din teori om "extremkristna"? Och om "extremateister"? Hur är dina egna reglage ställda?

Har inte hunnit lyssna på allt än. Men talar man om psykologi är kanske inte steget så långt till psykiatri. Sovjetvibbar. Dissidenterna kanske kan botas?

Ulf Gustafsson sa...

Lennart W,

Nej, det är inte min teori om "extremkristna"/"extremateister".
Jag tror jag är någorlunda extremt icke-religiös. (Hoppas du förstår att jag inte använder icke-religiös som synonym med ateist och att extremt icke-religiös inte är samma sak som militant antiteist.)

F.ö. talar man med Lennart W är kanske inte steget så långt till Lennart Hylland. Snurrar det i din skalle också, när du åker karusell?

Angela sa...

Ulf,

Redan när man plöjer igenom litteraturen som Raymond Moody, Kenneth Ring m.fl. skrivit om NDU framgår det att det ibland är indianer och andra som de 'döda' möter. Ett litet barn möttes av jultomten i någon av fallbeskrivningarna, (såklart). Tar man del av vad mediala personer säger uppger de att de har en 'guide' i andevärlden, ofta med exotiska namn. De är också ibland indianer.

När det gäller NDU är det ju så att personerna inte har dött och det utgör ett problem när det gäller bevis för evigt liv.

Även om det finns en andevärld så är det i sig inget bevis för Guds existens. Men om det är Gud som åstadkommer dessa andliga upplevelser så vore det inte alls konstigt om han visade varelser som människorna känner till i sitt jordiska liv och att det på så sätt blir olika för olika människor.

Ulf Gustafsson sa...

Angela,

Visst, om Gud är inblandad som är allt möjligt och ingen förklaring kan förkastas. Det är fördelen med ett argument som innehåller allsmäktighet, allvetande och övergår vår egen fattningsförmåga.

I denna debatt bemöts i alla fall Moodys argument:
http://humanistbloggen.blogspot.se/2014/05/ar-doden-finalen.html

Daniel W sa...

Ett pseudovetenskapligt föredrag naturligtvis.

Föredraget inleds med att nämna hur kritiskt tänkande kan appliceras på homeopatin. Som om man ska öva någon annanstans än här och nu. Nu tror jag inte Dan är så smart att han inser det men den psykologiska effekt detta har på åhöraren är att hen för stunden lägger bort det lilla kritiska tänkande hen har.

Kognitiv religionsvetenskap, vilket detta till stor del handlar om, är ytterst intressant på alla sätt och vis men det som är syftet i detta föredrag är ju att använda vetenskapen som ett ateistiskt argument. Det finns många problem med den infallsvinkeln.

För det första så ger det ingen chans att uppskatta denna vetenskap på sina egna villkor. Att möta ett nytt vetenskapsfält utifrån sekteristiska förväntningar är inte speciellt friskt.

För det andra så är det ett logiskt felslut att denna vetenskap skulle innebära ateism (vilket är den slutsats som tydligt insinueras).

För det tredje så ger denna vetenskap inte skäl att tro på att religionen kommer "inifrån". Det är något man kan lura på obildade i ett kort föredrag, men det ger en falsk bild av vetenskapsläget. Religion kommer så klart både inifrån och utifrån, och det finns växelverkan och dynamik i det.

Den erfarenhet vi har "inifrån" täcks bara delvis av den kognitiva vetenskapen, vilket Dan illustrerar med att kalla abstrakta resonemang för fantasier och det håller inte för det hade han läst på facebook.

Att han säger så har att göra med att abstrakta resonemang och vad det leder till för idéer hos människan inte är speciellt välstuderat inom kognitiva vetenskaper. Man har inte heller några bra teorier kring känslor och vad de i sin tur innebär för det kognitiva (man vet så klart att känslor influerar det kognitiva men hur det går till är outvecklat)

Så även om man hävdar att religionen kommer "inifrån" så hävdar jag att kognitionsvetenskapen knappast ger en speciellt entydig bild av vad som händer där inne och det borde ju inte komma som en överraskning.

De resultat Dan presenterar är förstås oerhört intressanta på sina egna villkor. Det kan användas i utbildningen men inte på ett okritiskt vis, tack.

Ulf Gustafsson sa...

Daniel W,

Du verkar veta mycket mer om Larhammars avsikt ("ateistisk avsikt", "sekteristiska förväntingar") och hans källor ("läst på facebook"). Var får du den informationen ifrån?

Vad menar du med att: "Religion kommer så klart både inifrån och utifrån, och det finns växelverkan och dynamik i det."?

Larhammar beskriver också massa växelverkan mellan yttervärlden, våra sinnen och vår kognition.

Vad menar du med "abstrakta resonemang" (exempel), som du säger Larhammar kallar fantasier. Det missade jag att han sa, när skedde detta?

Daniel W sa...

Ulf,
22:30 om abstrakta resonemang (fantasi).

Jag vet att du aldrig nånsin ser "ateistiska avsikter" hos dina gulliga fränder. Jag tolkar resonemanget från mitt fientliga perspektiv och tycker att min tolkning tydliggörs på slutet (48:20) när det hävdas att Gud finns i hjärnan och att religionen kommer inifrån.

Som Humanistiskt resonemang betraktat hade det med ett annat hopkok av vetenskap kunnat sluta med att religionen kommer utifrån och jag lovar att åhörarna hade gått på det. Visserligen måste det sägas att Larhammars vinkling är högst modern till skillnad från vissa andra antiteistiska myter.

 
Religion Blogg listad på Bloggtoppen.se