7 dec. 2014

SAS stoppar artikel om högerpopulistiska partiers framväxt i Norden

Läs vad Dagbladet skriver
Per Svensson skrev en text till SAS resemagasin om nazismens historia och högerpopulismens framväxt i Norden. Detta skapade upprörda känslor inom norska Fremskrittspartiet. Exakt vad som de upprörs över är inte helt klart, det verkar mest vara att Hitler, Quisling och Carl I Hagen nämns i samma artikel.

Detta resulterade i att SAS drog tillbaka hela upplagan av tidskriften. De säger: "Vi har inte haft tillräckligt bra kvalitetskontroll och en artikel är inte tillräckligt bra." De förtydligar något i ett pressmeddelande"delar av texten i artikeln är onyanserad och generaliserande, och att bildsättningen skapar kopplingar som SAS beklagar."

Problemet för SAS är bara att när man läser texten, som nu finns publicerad i Sydsvenskan, så är det inte lätt att upptäcka var det är som är onyanserat eller generaliserande.

Per Svensson kommenterar SAS agerande: "Att Fremskrittspartiet har sådan makt att de kan förmå SAS att dra in sin tidning är både obehagligt och skrämmande. Och det är oroväckande att SAS är så ängsligt för politiska påtryckningar. Det förvånar mig faktiskt."

Jag sympatiserar inte med de som talar om "politiskt korrekt", "åsiktskorridorer" och försvarar en absolut fullständig yttrandefrihet, men här har de ytterligare ett exempel att ta strid för. Ett exempel där de lättkränktaste igen sätter agendan för vad som får publiceras.

Dock beklagar jag att Per Svenssons utmärkta text inte kan läsas av SAS kunder. Det är företagets beslut att välja vad de publicerar eller inte, sedan är det upp till kunderna att välja om det är glättiga reklamtexter eller den aktuella texten de önskar läsa. Nedan delar ur den stoppade texten:
[N]u är [Björn] Söder innehavare av ett av det offentliga Sveriges finaste uppdrag, han är en av fyra talmän i den svenska riksdagens presidium. Detta tack vare de 13 procent av rösterna som hans parti erövrade i det svenska riksdagsvalet den 14 september. Vem hade kunna tro det om ett parti med rötter i nynazismen och den rasistiska skinheadskulturen, ett parti som för inte så länge sedan jublade över varje erövrat lokalt mandat i små landsbygdskommuner? 
Och vem hade för, säg, tjugo år sedan vågat gissa att populistiska partier med främlingsfientlig profil skulle bli 2000-talets politiska vinnare i de nordiska välfärdssamhällena, i länder som berömt sig av att vara lite mer moraliskt högtstående än omvärlden; lite fredligare, lite mer demokratiska, lite hederligare, lite mer fördomsfria och toleranta än alla andra länder i världen? Hur ska man förklara att Fremskrittspartiet sitter i regeringen i Norge, att Dansk Folkeparti enligt många bedömare i grunden lyckas ändra det politiska klimatet i Danmark, att Sannfinländarna fick 12 procent av rösterna i EU-valet i maj i år och att bara Socialdemokraterna och Moderaterna är större än Sverigedemokraterna, som i höstens svenska riksdagsval gick bra inte bara i traditionella "förlorardistrikt" utan också börjat bryta sig in sig in i välbeställda kvarter som Fridhem i Malmö, en havsnära burgen enklav med ståtliga överklassvillor, varav en blivit världsberömd som "Zlatans hus"? [...] 
Det samhälle de vill (åter)upprätta är ett helt annat än det vi i dag lever i. "Vi vill helt enkelt inte ha det splittrade, segregerade – själlösa – samhälle, som det socialliberala etablissemanget skapat åt oss.", skriver Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson mot slutet av sin bok "Satis polito". 
Hans kollegor på den högerextrema flanken runt om i Europa, nickar med all säkerhet instämmande. Den samtida extremnationalismen kan ta sig olika uttryck, men fienderna är gemensamma: EU, de liberala medierna, det globaliserade samhället. 
I en värld av förändring låtsas de som att i just deras land kan tiden vridas tillbaka så att samhället på nytt kan bli den trygga och harmoniska familj det aldrig någonsin varit. 
Varför lyckas de göra det med sådan framgång också i de nordiska länderna, i de samhällen som så länge trott sig vara närmast genetiskt goda? Kanske just därför, för att nationalismen här har varit så självklar att vi inte har sett den, för att det nu just därför är lättare än man kunde ana att inbilla växande befolkningsgrupper att allt som kan upplevas som hotfullt kommer utifrån.

29 kommentarer:

Unknown sa...

Texten i sig, som en slags essä, är inte problematisk, men listan på händelser från Mussolini och framåt, som på något sett lett fram till dagens situation med SD och med FrP som en länk - trots olika bakgrund, ser inte helt spikrak ut. Jag kan förstå om man tycker det är missledande. Att sätta ett vulgärt, liberalkonservativt parti i sammanhang med 30-talet, nazismen, Breivik och bruna, våldsbejakande ideologier kan lätt uppfattas som provocerande.

Innan jag flyttade till Norge en period, så hade jag som svensk närmast uppfattningen att FrP var lätt nynazistiskt, men så var ju inte fallet. Snarare lätt imbecilla.

Unknown sa...

Märkligt att ett företag skulle stå bakom en artikel med illvilliga spekulationer riktade mot enskilda partier.
Men det märkligaste är väl ändå vad han INTE skriver om, d v s invandringen!
Precis som om det skulle handla om en ideologisk utveckling från nazismen utan andra förklaringar.

Ulf Gustafsson sa...

Krister V,

Kan du ge exempel ur texten på "illvilliga spekulationer riktade mot enskilda partier."?

Nils sa...

Herregud vilken uppblåst inbilskhet. "vem hade för 20 år sedan vågat gissa…" – så skriver en typisk vänsterliberal, fånge i sin sin egen rosenröda 68-dröm.
Det är direkt löjeväckande, varför skulle just Sverige vara bättre än alla andra? Det är denna falska självbild som är orsaken till låsningen i politiken.
Texter av den här typen är inget annat än offentlig traumabearbetning.

Guuuuuud så tjatiga dessa ständiga referenser till 30-talet, nazism, skinheads, järnrör, bla bla bla bla.

Problemet med artikeln är just det som Staffan Gunnarsson tar upp. Någon inom FrP kommenterade i en norsk tidning att enda ursäkten de kunde komma på var att artikelförfattaren var svensk...

Göran sa...

Verkar stämma att FrP faktiskt gjort sig förtjänta av ett något bättre renommé men att vi svenskar inte uppfattat det. Ett exempel på det var när Özz Nujen gjorde uttalanden i Skavlan.
Tror att SD har en mycket lång väg att gå innan de blir rumsrena.

Nils sa...

Och varför gnäller Svensson, han har fått texten publicerad i Sydsvenskan? Ni brukar framhålla här att det är ingen mänsklig rättighet att få kommentera på Humanistbloggen och det samma gäller naturligtvis för SAS resemagasin.

Det refuseras dagligen artiklar som av olika anledningar inte håller måttet.

Ulf Gustafsson sa...

Nils,

Svensson gnäller inte över att han inte fått texten publicerad. Läs vad säger via länk som ges i inlägget.

"Ni" har inte anmärk på att texten refuserats, bara på de sätt det gjorts.

Nils sa...

Det är alltid ”sättet” numera. Så är det i idrottsreferaten också, det inte bara fantastiskt att Kalla vann utan framförallt sättet hon gjorde det på.

Svensson är en något mer begåvad variant på Arnstad som gör ständiga kopplingar från så kallade högerextrema till nazism och fascism. Att andra anser att den kopplingen saknar grund och att artikeln stryks på det ”sättet” har han ingen förståelse för. Det är därför han gnäller.

Anders Bergdahl sa...

Nils.

SD matchar alla krieterier på nyfascism.. så antingen STÅR MAN FÖR vad man tycker och den politiska förankring som ens åsikter har... eller så hycklar man..
Jag är socialist, anti nationalist och ateist.. jag hycklar inte med det.

JAg tror att det är dags att man kallar ankan för en anka och tar fajten med nyfascismen på allvar.
Bland det mest extrema i SD är deras vilja att undertrycka kultur de inte själva gillar, sådant de kallat för provokativt. Om konst inte provocerar är det inte konst, då är det underhållning eller dekoaration!
SD vill med andra ord utradera konst!! Det är typiskt fascistisk strategi.. att trycka undan allt progresivt, allt nytänkande.. det rä dessutom vidrigt och kränkande av det djupaste mänskliga drivkrafterna, de att se framåt, tanka nytt, vilja förändra, vilja diskutera.

Patrik N sa...

Anders,

"SD matchar alla krieterier på nyfascism."

Jag litar naturligtvis på dig men skulle ändå vilja kolla upp detta lite närmare. Vilka är kriterierna och vem har bestämt dem..?

Unknown sa...

Självmål!

"att se framåt, tanka nytt, vilja förändra, vilja diskutera."

Tycker du verkligen att de sju andra partierna står för det?
Har du som socialist aldrig undrat varför högern är så positiv till invandring? Kanske för att de vill tvinga fram en förändring av välfärdssystemet?

http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/aliceteodorescu/article19950861.ab

Unknown sa...

Ett resemagasin borde kan man tycka innehålla politiskt mindre kontroversiella ämnen och vara mer objektivt, informativt eller med lättare underhållning - inte minst för att det är svårt att få till en kontinuerlig debatt med svar eller motartiklar genom en sådan publikation - oavsett vad man anser om den nu aktuella texten.

Bra analys av fascism i dessa artiklar av historiker resp. expert på högerextremism: http://magasinetneo.se/artiklar/sadan-ar-fascismen/
och http://al-lodenius.com/2014/12/07/fascismen-och-vikten-av-att-varda-orden/

John P sa...

Anders Bergdahl,

Får jag bara flika in en fråga? Jag håller nog med dig i stort, men jag undrar då hur du tänker dig kring konst kontra det att Muhammed-karikatyrerna räknas upp i den lista som skall beskriva hur högerextremism, nazism och nyfascismen utvecklats i Europa/Skandinavien?

"30 september 2005. Jyllands-Posten trycker tolv karikatyrer av profeten Muhammed. Det leder till våldsamma debatter, och kravaller runt om i världen, liksom till hot och attentat mot tecknarna, tidningen och danska ambassadbyggnader." [Galet för övrigt att det snart gått 10 år sedan dessa publicerades.]

Man kan ju klart konstatera att dessa teckningar provocerade ett stort antal människor, där många menade på att dessa var islamofobiska och rasistiska i sin framställning. Jyllands-posten å sin sida hävdade att teckningarna publicerades just för att belysa själv-censur och kritik i frågor som gäller islam.

Ulf Gustafsson sa...

Staffan,

Vad som är "politiskt mindre kontroversiella ämnen och vara mer objektivt" finns nog inget objektivt svar på.

Jag blir då mer illa berörd av artiklar som uppmuntrar till lyxkonsumtion (ett politiskt budskap) eller exempelvis denna om "moderna synder" (ideologiskt tvivelaktig) http://www.scandinaviantraveler.com/en/modern-sins

Hans-Christian Holm sa...

Ulf Gustavsson, om du ikke forstår hvorfor FrP blir opprørte av denne artikkelen, foreslår jeg at du gjør et lite forsøk på å finne det ut før du skriver om det. Om du tar deg bryet med å se på skjermdumpen som er avbilda i Dagbladet, vil du se at det er tegna ei rett linje fra Quisling til FrP. Dette er ikke bare total kunnskapsløst, men direkte krenkende overfor FrP og alle som måtte sympatisere med dem eller samarbeide med dem.

Ikke at jeg sympatiserer noe særlig med FrP, men «analysen» som Per Svensson forsøker seg på blir bare for dum. FrP står politisk svært langt fra Nasjonal Samling og Quisling, som for øvrig var en tidligere senterpartist. Oppgjøret etter krigen i Norge var stort, langt og vondt, og ingen nordmann skal være i tvil om hva Quisling stod for. FrP har alltid fått kraftig kritikk fra alle hold, men ingen norsk kommentator, om han er aldri så venstreorientert, FrP-kritisk og anti-nazistisk, ville i sine villeste drømmer komme på å jamføre dem med Quisling. Rett og slett fordi det er helt feil.

Det er skremmende å se hvor lite svenske kommentatorer kan om Norge, norsk historie og det politiske livet i Norge. Og om andre land, men det forhindrer dem tydeligvis ikke i å skrive om det. Ulf Gustavssons lille bloggpost her hjelper heller ikke akkurat til å bedre det inntrykket. Staffan Gunnersons kommentar illustrerer dette: Svenske kommentatorer og lesere lever i ei boble og et ekkokammer der ville idéer fabrikeres på ideologisk grunnlag og sirkulerer uten virkelighetskontakt, ideologi og journalistikk blandes i ei stor røre uten begreper om hva objektivitet og journalistisk integritet er for noe, og publikum tar alt for god fisk, for kildekritikk, nyansering og reell debatt har blitt fremmede fenomener i Sverige. Og så skal det ikke mer til enn en liten tur over grensa til Norge for å rette på det.

Her ligger det et stort paradoks: Svenske kulturradikale, ei gruppe som nesten alle svenske journalister tilhører, anser seg for å være utadvente og internasjonale, men kan nesten ingenting om omverdenen. Det ser man av den svenske offentlige debatten, der de fleste f.eks. ikke har noe som helst begrep om hva som ligger i norsk kultur, europeisk kultur eller noen annen kultur. Ikke engang svensk kultur. Alt er blitt en meningsløs og kunnskapsløs kulturrelativist grøt som nå holder på å få seg et kraftig slag tilbake i ansiktet, som den politiske utviklinga viser. Det er ikke så pent å se på, men Sverige har nok dessverre ikke noe alternativ. Jeg ser på det som en slags straff.

Unknown sa...

Nästan alle norrmän följer svensk kultur och samhällsdebatt via svensk TV - och många har genom åren sett Sverige som ett större land och förebild. Det omvända gäller inte i nämnvärd grad.

Thomas Hylland Eriksen påpekade i en viktig artikel ifjol skillnaderna mellan svensk och norsk nationalism rent historiskt; i Norge har den varit folklig, mot makteliten (inte minst svenskar och danskar), medan den i Sverige har dominerats av överklassen och kultureliten. En norsk flagga i Norge ger helt andra associationer än en svensk flagga i Sverige. Även norska vänsterradikala firar nationaldagen.

Nils sa...

Anders,

när man läser det du skrivit hittills i ämnet är jag böjd att tro att du driver med oss. Ungefär som när Reinfeldt drar sig till minnes att han suttit i flygplan över Sverige och sett många öppna fält där det får plats invandrare. Sverige är inte alls fullt.

"SD vill med andra ord utradera konst!!"

Var har du fått det ifrån, står det i partiprogrammet? Eller har du hämtat det från en bloggpost här om vaginan på skolväggen?

Och dina punkter från en annan tråd:

"- Stark tro på nationalstaten
- Fientlighet mot invandring
- Blanding av höger extrema åsikter med inslag av socialism
- Populism"

Om den definitionen kan man bara säga som Anna-Lena Lodenius om Arnstads i morse: en definition så bred att den blir meningslös.

Att Löfven och Andersson har mage att anklaga andra för nyfascism är obegripligt med tanke på det socialdemokratiska partiets historia. Branting var en av tillskyndarna när Statens institut för rashygien öppnades 1922.
1935, efter en proposition av bland andra socialdemokraten Alfred Petrén togs lagen om tvångssterilisering av "sinnesslöa". Dessa pågick under ett antal socialdemokratiska regeringar fram till 1976. 63 000 människor steriliserades varav 93 procent kvinnor.

1989, under flyktingvågen från Balkan, fattade den socialdemokratiska regeringen med Ingvar Carlsson i spetsen det så kallade Luciabeslutet som innebar att man stängde gränserna. Kort sagt man genomförde den politik som SD bara kan drömma om att få genomföra.

Så vad nuvarande ledaren för detta parti menar med nyfascism måste vara att han vill göra en distinktion mellan den gamla socialdemokratiska fascismen och sverigedemokraternas nya.

Statsvetaren Stig-Björn Ljunggren manar också till försiktighet med begreppet. Bl a skriver han:

"Fascism är till vissa delar inte mer förkastligt än andra samtida politiska rörelser. Den svenska arbetsmarknadspolitiken på trettiotalet hade likheter med fascismens motsvarigheter. Vår befolkningspolitik snuddade vid resonemang som fascisterna förde – och nog fanns det inslag i detta som gick rätt långt, typ steriliseringar."

Han har skrivit en läsvärd blogg i tre delar om saken.

http://www.ljunggren.com/?p=1471

I Gomorron Sverige i morse gjorde Anna-Lena Lodenius vad hon kunde för att balansera mytomanen Arnstad. Belysande för Arnstads nivå är hans slutkläm:

"Vi är i en Harry Potter-situation: är Voldemort tillbaka eller är Voldemort inte tillbaka?"

Finns på SVT Play.

Ulf Gustafsson sa...

Hans-Christian, jag förstår varför FrP är upprörda, de ser inte bra ut att omskrivas i samma artikel som nazister. Men deras reaktion är överdriven, artikeln är nyanserad om Frp och några jämförelser med Quisling görs inte.

Är man sedan som intolerant som FrP är mot de som är annorlunda och visar så lite solidaritet med de människor som vill fly från krig till Norge, då får man också visa att man är mera hårdhudad och mindre lättkränkt.

----

En bra inlägg om frågan finna att läsa i Dagbladet:
"SAS-artikkelen er noe av det mest fornuftige og balanserte som er skrevet om Frp av en svenske noensinne. Har Frp lest den, eller har de bare sett på bildene?"

http://www.dagbladet.no/2014/12/08/kultur/meninger/frp/kommentar/sas/36624230/

I artikeln finns också länk till Per Svenssons artikel som den publicerades i SAS magasin.

Hans-Christian Holm sa...

Ulf, du har tydeligvis ennå ikke forstått hva som er problemet. Problemet er ikke at FrP og Quisling omtales i samme artikkel. Om du faktisk ser på bildet i Dagblad-artikkelen, vil du i tillegg til den tendensiøse bildebruken se ei tidslinje som går fra Quisling til FrP. Derfor er også Dagblad-tittelen «SAS-magasinet trekker linje fra Vidkun Quisling til Frp», og ikke «SAS-magasinet omtaler Vidkun Quisling og Frp i samme artikkel». Det er merkelig å måtte forklare dette. Riktignok er de «internasjonale» og «åpne» kulturradikale svenskene ikke mer internasjonale og åpne enn at de har store problemer med å forstå nært beslekta språk som norsk og dansk (svenske dialekter nyter heller ikke av noen større toleranse og åpenhet), men så overtydelig som Dagblad-tittelen og illustrasjonen er, bør til og med en svensk journalist kunne forstå det. Om du har problemer med å lese den aktuelle teksten i bildet, kan du jo lese hele på http://www.tmax100.com/bilder/sasmagasin.pdf. Jeg blir usikker på om du faktisk har sett den tidslinja.

Du kan si mye om FrP, men lettkrenkte er de ikke. Det er ikke noe annet norsk parti som har fått i nærheten av så mye kritikk som FrP, men de har i bare liten grad brukt offerrolle som taktikk. I den graden det er gjort, var det langt tilbake i tid, under Carl I. Hagen, da de fortsatt var små. Det skal de ha. Når du mener de er lettkrenkte, viser du bare hvor dårlig du kjenner partiet, men i sann svensk journalisttradisjon forhindrer jo ikke det deg i å omtale dem i kategoriske ordelag.

Partistifter Anders Lange kan du godt kritisere, men da bør du vel også kritisere svenske (S), som på Anders Langes tid fortsatt holdt på med å sterilisere etniske minoriteter. Og svenske (V)/(VPK), som samtidig med at Quisling tok makta i Norge og (S) satte politiske avvikere i interneringsleire var Moskva-tro i den grad at de stod bak alliansen mellom Stalin og Hitler og dermed stilltiende godtok den tyske invasjonen av Norge. Men i dagens absurde svenske debattklima er det kanskje ikke like fristende å kritisere den svenske kulturradikalismens to fremste partier som det er å kritisere FrP?

FrP har tradisjonelt vært restriktive når det gjelder innvandring, men det er jo et spørsmål om grad. Alle norske partier og nesten alle svenske vil ha en eller annen form for regulering av innvandring. Det som i hovedsak skiller, er mengden. Om du mener FrP er intolerante, har du satt ei vilkårlig grense for når noe skal kalles intoleranse, på et sted som du antakelig ikke aner hvor er sjøl. Hvor mener du grensa for intoleranse går? Ved 1.000 immigranter per million innbyggere per år, eller ved 10.000? 50.000?

Når du lenker til en annen artikkel og forteller meg at den er bra, skal du vite at jeg ikke blir spesielt imponert over argumentasjon via tredjeperson. Sånt fungerer kanskje bedre i en intern svensk debatt. Om du har noen argumenter, syns jeg du skal komme med dem sjøl, og ikke bare lenke til noen som leverer dem for deg. Om du ikke har noen egne argumenter, syns jeg kanskje du burde være noe mindre bastant i konklusjonene og heller prøve å lese deg opp på temaet. Fortrinnsvis ved å undersøke flere vinklinger enn de ensretta analysene du får i svenske medier og Dagbladet. Det blir kanskje uvant, men jeg anbefaler det på det varmeste!

Ulf Gustafsson sa...

Hans-Christian,

Jag försöker inte övertyga dig. Om du inte vill läsa vad Geir Ramnsfjell skriver i Dagbladet behöver du inte. Om du gjort eller läst vad jag skrev ovan, så att borde det framgått att jag sett tidslinjen.

Tidslinjen är inget större problem. Ingen kan tro att det finns direkta orsakssamband mellan händelser på tidslinjen. De är olika händelser i tiden som förenas av temat för artikeln.

Självklart skall svenska (S) och (V) kritiseras när de försöker mörka det historiska idéarvet, eller försöker förhindra publicering av artiklar där detta belyses. Om det är regeringspartier som försöker påverka vad som publiceras är det extra olämpligt.

Intoleransen i fråga om invandring och stöd till flyktingar handlar inte om antal, utan om de argument som används och etiska värderingar man grundar dessa i.

Unknown sa...

Per Svensson säger i intervju att "inget orsakssammanhang mellan Quisling och Carl I Hagen" finns, trots att han i själva artikeln menar att FrP och andra högerpopulister i Norden snarare förvaltar ett idéarv från 30-talet än från 70-talet. Där upprättar han den linje han sedan förnekar. Det kan uppfattas som försåtligt.

Unknown sa...

Samma patetiska självgodhet visar Reinfeldt i intervjun i danska Politiken:
Ignorera uppenbara problem, vifta bort andras erfarenheter och lösningar, låtsas som om det som fungerade för 20 år fungerar ännu, se ner på grannländerna och oupplysta delar av befolkningen.

Ulf Gustafsson sa...

Staffan,

Visst är det lite oklart, men samtidigt så nämner han inte uttryckligen Fremskrittspartiet här:

"Och det är inte längre rädslan för en alltför stark välfärdsstat utan tvärtom en nostalgisk längtan efter gamla tiders allsmäktiga nationalstat som dessa partier exploaterar.

Man kan därför säga att de, oavsett inbördes skillnader och olika nyanser, numera snarare förvaltar ett idéarv från 30-talet än från 70-talet.

Det gäller såväl Dansk folkeparti som Sannfinländarna, och det gäller i särskilt hög grad just Sverigedemokraterna."

Om det inte fallit bort av slarv, så har det en betydelse.

Unknown sa...

Men här: "De partier Glistrup och Lange grundade var klassiska missnöjespartier som ville ställa till problem för en välfärdsstat som många på 70-talet tyckte hade vuxit sig för stor, fet och självtillräcklig. Först på 90-talet fick Sverige en motsvarande partibildning, Ny Demokrati. Men då hade missnöjet med politikeretablissemanget blandats med en rejäl dos främlingsfientlighet, i allt högre grad riktad mot olika muslimska befolkningsgrupper.

Det är den "busgroggen" (som vi brukar säga i Sverige) som populistiska och högerextrema partier runt om i Europa nu med stor framgång säljer till väljarna. Och det är inte längre rädslan för en alltför stark välfärdsstat utan tvärtom en nostalgisk längtan efter gamla tiders allsmäktiga nationalstat som dessa partier exploaterar.

Man kan därför säga att de, oavsett inbördes skillnader och olika nyanser, numera snarare förvaltar ett idéarv från 30-talet än från 70-talet."


Frågan är om man verkligen kan säga detta, att inkludera FrP i något som skaffat sig ett nygammalt idéarv med dessa rötter, även om mycket förvisso förändrats i FrP. På 70-talet var de nyliberala och ville t ex avskaffa statskyrkan, senare har man fått mer kristen-nationalistisk profil.

Ulf Gustafsson sa...

Staffan,

Jag läser in en skillnad mellan (Glistrup och Lange) och Ny Demokrati som markeras av "Men då hade missnöjet med politikeretablissemanget blandats med en rejäl dos främlingsfientlighet...".
Och sedan är meningen efter det du citerar viktig, eftersom då inte Fremskrittspartiet nämns.

Dock är den förändring du nämner för FrP viktig. Det är en nyans av från 70-tal till 30-tal som Svensson skriver om.

Nils sa...

Märk väl det försåtliga sättet att uttrycka sig:

”Man kan därför säga att de, oavsett inbördes skillnader och olika nyanser, numera snarare förvaltar ett idéarv från 30-talet än från 70-talet.”

Vilka ”Man”? Per Svensson, Henrik Arnstad och Ulf Gustavsson? Och inte bara ”Man” utan ”kan”. Först ett obestämbart ”Man” som möjligen ”kan” förvalta något arv.

Vilket arv skulle ”man” inte ”kunna” säga att socialdemokraterna förvaltar?

Pyrrhus sa...

Jag undrar hur pass representativ för Humanisterna Staffan Gunnarsons inlägg är. För det representerar ingen verklig universalism, utan en oikofobi som jag hade hoppats att Humanisterna stod ovanför.

"Nästan alle norrmän följer svensk kultur och samhällsdebatt via svensk TV - och många har genom åren sett Sverige som ett större land och förebild. Det omvända gäller inte i nämnvärd grad."

Norge har faktiskt lägre arbetslöshet och något högre HDI än Sverige, så något lyckas de ju med som Sverige inte gör.

"Thomas Hylland Eriksen påpekade i en viktig artikel ifjol skillnaderna mellan svensk och norsk nationalism rent historiskt; i Norge har den varit folklig, mot makteliten (inte minst svenskar och danskar), medan den i Sverige har dominerats av överklassen och kultureliten. En norsk flagga i Norge ger helt andra associationer än en svensk flagga i Sverige. Även norska vänsterradikala firar nationaldagen."

Här visar sig Gunnarsons oikofobi. Svensk nationalism är dåligt, utländsk nationalism är bra. Samma inkonsekvens som är vardagsmat inom vänstern, som jag blir besviken av att se även tycks ha inflytande bland Humanisterna. Hade hoppats att Humanisterna stod upp för universalism och kosmopolitanism i alla lägen. Men vi som gör det kanske icke göre sig besvär i Humanisterna?

Jag associerar den svenska flaggan med ett välfungerande samhälle, och relativt sekulära värderingar. Vilka associationer du gör är verkligen inget universellt.

Ulf Lundberg sa...

Nyheten om den indragna artikeln har nu nått Tyskland.

http://taz.de/Skandinavische-Fluggesellschaft/!150996/

Artikelförfattaren påpekar att norska staten är delägare i SAS och att Norges finansminister Siv Jensen är ordförande i Framskrittspartiet.

Unknown sa...

Pyrrhus,

Mitt inlägg är självfallet personligt och inget som utger sig för att representera någon annan. Jag värderar heller inte nationalism, men visar på orsaksförklaringar till faktiska skillnader.

I Norge har jag t ex mött radikala vänstermänniskor som tycker att monarkin är oproblematisk, på ett sätt som jag aldrig gjort i Sverige. Man är glad och stolt över sin kung, för att denne symboliserar att landet är fritt och självständigt, vilket det inte var under nazitysk, svensk resp. dansk överhöghet. Därför blir lojala rojalister i Norge bl a närmast en garanti för anti-nazism, medan det i Sverige nog aldrig varit det. Detta är viktigt för att förstå vad som är högerextremt eller ej.

Det var detta Hylland Eriksen var inne på i sin analys, som bl a var föranledd av Arnstads beskrivning för något år sedan. Sammanhang är alltid viktigt för att tolka någon rätt. Först därefter kan man kritisera negativa sidor på ett precist, rättvisande och konstruktivt sätt.

 
Religion Blogg listad på Bloggtoppen.se